Nomineringar Årets Innovation 2015

Årets Innovation 2015 utdelas 26 april 2016. Tre projekt har nominerats till utmärkelsen, ett projekt från vardera Bygg-, Anläggnings- respektive Installationsutskottet.

 

Byggutskottet: Införande av Eurokoder – Utvärdering av effekter på kostnader och kvalitet samt förslag till förändringar

SBUF 12928

Projektledare: Mårten Lindström, More10AB

Sökande: Tornstaden AB

Samarbete: Tornstaden, JM, Skanska, NCC, ProDevelopment, Tyréns, GeoVerkstan

Genomfört: 2013– 2015

Information: Slutrapporten utgörs av rapport "Eurokoderna och EKS - Effekter på byggkostnader", Mårten Lindström; More10AB, och Ove Lagerqvist, Prodevelopment AB (sju sidor).

Syftet med detta SBUF-projekt var att genom analyser av genomförda byggprojekt kartlägga identifierbara effekter av eurokodernas införande, utreda graden av påverkan på kostnader och kvalitet och vad som ligger bakom dessa, samt att genom kontakter med Boverket klarlägga möjligheterna till åtgärder för att undvika fördyringar.

De jämförande kalkyler som gjorts i detta projekt visar att eurokoderna medfört kostnadsökningar enbart för armering som kan uppgå till bortåt 1 % av byggkostnaden eller cirka 150 kronor/kvadratmeter, BOA för ett normalt flerbostadshus.

Enkäten till entreprenörer visar att eurokoderna lett till en ökning av byggkostnaderna på cirka 3 %. För bostäder motsvarar detta, lågt räknat, 4-5 miljarder i ökade årliga samhällskostnader eller 3-400 kr/månad för en normal hyrestrea. Enkäten till konstruktörer pekar på kostnadsökningar för projektering på cirka 10 % medan material och att mängder ökat uppåt 3 %.

I praktiken har alltså de tänkta fördelarna med eurokoderna inte uppnåtts. Tyvärr har det nya regelverket istället blivit både svårt att sätta sig in i och medfört ökade kostnader. Vissa effekter kan mildras via de nationella valen i EKS. Det är även fortfarande möjligt att påverka innehållet i de enskilda eurokoderna, men detta kräver långsiktig och aktiv medverkan i olika CEN-kommittéer och arbetsgrupper på europeisk nivå, och det förutsätter i sin tur en vilja från det offentliga Sverige att tillföra de resurser som krävs.

 

Installationsutskottet: Virtuella installationer

SBUF 12700

Projektledare: Carl-Erik Brohn

Sökande: NVS Installation AB (numera Imtech)

Samarbete: Imtech, VVS företagen, Bravida, Energivärden, Skanska Installation, Sydtotal, NEA Installation, YIT, Locum, Einar Mattsson och Zengun.

Genomfört: 2012-2015

Information: Slutredovisningen utgörs av en projektrapport "Virtuella Installationer", Carl-Erik Brohn (tre sidor) samt sju dokument i pdf-format, ett i MS Word och ett i MS Excel som redovisar projektresultatet. Projektresultatet kan även laddas ned från VVS Företagens webbplats.

Virtuella installationer kompletterar andra pågående SBUF-projekt genom att skapa rekommendationer till arbetssätt med stöd av BIM för att effektivisera installationsföretagens arbete i samverkan med berörda i bygg- och installationsprojekt.

Syftet med projektet var att skapa ett förbättrat, konkret stöd för installatören:

  • påverkan på och medverkan i projekteringen för skapande av en modell
  • uttag av mängder från modellen i samverkan med projektörer och IT-leverantörer
  • användning av modellen med mängdinformation i produktionsprocessen
  • användning av modellen vid överlämning till drift och förvaltning
  • tankar om användning av modellen under drift och förvaltning

Projektet Virtuella installationer beskriver installatörens genomförande av totalentreprenader med BIM i samarbete med projektörer. 

 

Anläggningsutskottet: Ökad biologisk mångfald i täkter både under drift och efter avslutad verksamhet

SBUF 13021

Projektledare: Monica Soldinger Almefelt, Swerock

Sökande: Swerock AB

Samarbete: Swerock/Peab, Enetjärn Natur, Skanska, NCC, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), WSP, Heidelberg Cement och Länsstyrelsen Östergötland

Genomfört: 2014-2015.

Information: Slutredovisningen utgörs av handboken ”Inspiration till att skapa bra natur i täkter”, Monica Soldinger Almefelt, Swerock, och Martin Lagerkvist, Susan Enetjärn, Sonja Preuss, Nic Kruys och Anders Enetjärn, samtliga Enetjärn Natur (73 sidor).

Bergmaterialindustrins täkter innebär stora ingrepp i naturen, men det finns också höga naturvärden i täkter. Anledningen är att täkterna skapar varierade miljöer med förutsättningar som är ovanliga i det omgivande landskapet. Mest uppmärksammade hittills är sand- och grustäkterna. Mindre känt är att även bergtäkter kan skapa bra förutsättningar för biologisk mångfald. Här finns exempelvis klippbranter som erbjuder livsrum för många lavar och mossor och bra häckningsplatser för olika fåglar. Potentialen för hög biologisk mångfald är alltså stor och det är dags att vi börjar ta tillvara den!

Många efterbehandlingsplaner fokuserar idag på att försöka återskapa det tidigare landskapet - ofta en relativt artfattig miljö med tät tall- eller granskog. Istället kan nya miljöer skapas genom att ta tillvara förutsättningar som skapats av verksamheten. Istället för att gödsla och plantera kan det ibland vara rätt att helt enkelt inte göra någonting!

Handboken visar dig hur du med enkla åtgärder kan skapa ännu bättre förutsättningar i din täkt. De viktigaste livsmiljöerna i täkter generellt är bergbranter, rasbranter, jord- och sandslänter, upplagshögar med finare krossmaterial, gräsmarker, vattenmiljöer och små partier med lövskog.