Årets innovation 2022 – ett fullsatt framtidsföredöme

Vi samlades i byggbranschen företag, akademi och branschkollegor i Näringslivets hus för att samtala om, fundera kring och höra på initierade presentationer om värdet av forskning och utveckling inför prisutdelningen av Årets innovation. Långsiktig forskning jämte värdet av användbara resultat i fokus.

Mikael Johansson och Mattias Roupé, Chalmers Tekniska högskola

Vid 2022 års upplaga av Årets innovation fick ett fullsatt auditorium i Wallenbergaren, Näringslivets hus se och höra på de tre nominerade för Årets innovation, bästa projektresultat 2021 och om hur ”forskningen då som händer nu”. Dagens engagemang och glöd från så väl talarna som gav initierade presentationer och från den månghövdade publiken, 100 personer från företag, organisationer och akademi, värmde och inspirerade. Budskapen och insikten belyser vikten av långsiktig forskning jämte implementerbara resultat. 

SBUF hoppas ha satt ribban för fortsatta framtids-, visioner och diskussioner och ser fram emot att utveckla samtal och koncept under månaderna mot 2023 års tillställning när SBUF fyller 40.

Årets innovation – presentationer av nominerade projekt och prisutdelning

Första pris tilldelades: 

Kan VR förbättra kunskapsåterföringen från produktionen till projektering?
Mikael Johansson och Mattias Roupé, Chalmers Tekniska högskola.

Andra pris tilldelades: 

Checklista för olycksövningar i byggbranschen
Tobias Hagrenius och Markus Brink, Brixly AB

En jämställd byggprocess för en attraktiv byggbransch
Hanna Johansson, Byggdialog AB och Viktoria Sundquist, Chalmers Tekniska Högskola

Forskningen då – händer nu

Konkreta projektresultat påverkar regelverken

SBUFs arbete med eurokoder och bostadsutformningsregler gav konkreta exempel som bidrog till att få igång Kommittén för modernare byggregler och senare Boverkets arbete med Möjligheternas byggregler. Mårten Lindström berättade om hur projektresultat kan ha betydelse för den långsiktiga utvecklingen.

Installationsbranschens roll är viktig – för framtidens hållbara samhällsbyggande

”Hållbarhet i installationsbranschen” är ett projekt som belyser installationssektorns viktiga roll för att möjliggöra en hållbar utveckling på samhällsnivå. Projektet har tydliga paralleller till flera tidigare genomförda projekt inom SBUF. Till exempel Teknikhandboken, Säker vatten, Renoveringshandboken och Sagoboken. Med avstamp i nuläget blickade Térèse Kuldkepp framåt mot framtidens utmaningar och möjligheter för branschen.

Asfaltens väg mot minskat CO2-avtryck

"Vi på Skanska har drivit asfaltutvecklingen med stöd av SBUF i över 25 år. I slutet på 1990-talet och fram till 2010 låg fokus på att forska fram asfaltprodukter med längre livslängd, hitta olika tillsatsmedel och nya recept och att utveckla funktionella testmetoder på lab, för att kunna verifiera den ökade livslängden. En asfaltbeläggning som ger en ökad livslängd bidrar till ett minskat CO2-avtryck.

På 2010-talet ökade branschen sitt fokus på att återanvända den gamla asfalten för att minska behovet av nytt fossilt bitumen och jungfruligt stenmaterial. Ett antal SBUF-projekt har verifierat att återanvändning av asfalt är den rätta vägen att gå för att minska CO2-avtrycket. Under 2010-talet genomfördes också projekt med att hitta alternativa bränslen för att värma upp stenmaterialet till asfaltmassan.

I dag har i stort sett alla asfaltverk bytt ut de fossila bränslena mot förnyelsebara som ger en stor minskning av CO2-avtrycket. Siktet framåt är att ersätta det sista fossila. 2045 är målet klimatneutralitet i Sverige". Det berättade Kenneth Olsson och Henrik Sjöholm som introduktion till sin presentation.

Robotisering av byggbranschen – en idé 1988 är verklighet idag

Året var 1988 när Pär Åhman och Jan-Olof Johanson genomförde projektet ”Robotar i Byggbranschen, Möjligheter och användningsområden”. Resultaten togs vidare på flera håll och 2019 utvecklades behovsanalysen i SBUF-projektet ”Produktionsautomation i betongbyggande”. Projektet kom fram till att uppföljning och informationsåterkoppling är de områden i störst behov av automatisering. Resultaten ledde virade till det nu pågående projektet vid Center för byggrobotik på Lunds Tekniska Högskola, där bland annat robothunden ”Buster” har en plats.

Helena Eriksson på Cognibotics berättadde om projektet tillsammans med professor Klas Nilsson, LTH. Resultaten visar hur automation och robotisering utvecklas i byggandet och lyfter vikten av att använda sig av tidigare behovskrav som grund för framtidens byggutveckling.