Mall för projektbeskrivning

Vi välkomnar alla företag som är medlemmar hos Byggföretagen och Installatörsföretagen, organisationerna själva (och organisationerna Byggnads, SEKO och Ledarna) att ansöka om forsknings- och utvecklingsbidrag. Projektresultaten ska vara branschgemensamma, öppna för alla att ta del av och de är till för att gynna branschutveckling och företagsnytta.

SBUF:s utskott bedömer ansökningarna efter följande kriterier i checklistan A -H som du lotsas vidare i när du skriver din ansökan enligt följande rubricering med innehåll:

Utskrivbar version av texten nedan: Mall för projektbeskrivning (pdf)

A. BAKGRUND - KOPPLING TILL TIDIGARE OCH PÅGÅENDE FORSKNING

Bakgrundsbeskrivningen ska innehålla kort historik om problemområdet och inledande ord, ge ett aktuellt läge om problemställningen som ert projekt avser att undersöka. Omvärldsblicken är central här. Särskilt viktiga nedslag och hänvisning till tidigare och pågående forskning ökar relevans och utsikt för projektet. Bakgrunden ska ringa in branschförankringen och vem som är huvudproblemägare*.
Är det entreprenörerna i vår bransch, myndigheter, konsultledet? Observera att huvudproblemägaren kan variera på kort respektive lång sikt. *Huvudproblemägare, det vill säga den intressent eller part som har störst nytta av projektets resultat.

Innehåll i bakgrunden:

  • Inledande ord om problemställningen med kort historik
  • Vad vet man nu och hur man gör i dagsläget?
  • Koppling till tidigare samt pågående forsknings-, bransch-, och SBUF-projekt
  • Branschförankring och fokus om vem som är huvudproblemägare
  • Vid ansökningar om bidrag till forskningsprojekt är det särskilt viktigt att den internationella kunskapsfronten beskrivs
  • samordning inom Sveriges Bygguniversitet och med andra lärosäten beskrivs

Bakgrunden ger förstås grunden till projektets syfte.

B. SYFTE KOPPLAT TILL BRANSCH- OCH FÖRETAGSNYTTA

För att SBUF ska kunna bedöma projektets betydelse för branschen är det viktigt att projektets syfte tydligt framgår i projektansökan. Av största vikt är att syftet är kopplat till bransch- och företagsnytta.
Syftet ska var väldefinierat, det vill säga formuleras så kortfattat och precist som möjligt och det är en stor fördel om man beskriver hur man har tänkt avgränsa projektet. Det ska tydligt framgå vad projektet går ut på, vad som är själva målsättningen för arbetet och därmed projektet och man ska också kunna avläsa:

  • Projektets anknytning till SBUF:s mål och inriktning om bransch- och företagsutveckling
  • Avgränsningarna – det vill säga om syftet tydligt beskriver vad man vill undersöka och inte
  • Vilken nytta som projektresultaten ska göra för byggbranschen
  • Vem/vilka som kan tänkas få nytta av resultaten

Viktigt att tänka igenom här – specificera bransch-, och teknikutveckling

SBUF:s fokusområden

Handlar ditt projekt om digitalisering, hållbarhet, säkerhet & arbetsmiljö? Läs om SBUF:s aktuella fokusområden för branschens och samhällsbyggandets utveckling:

SBUF:s fokusområden

Berör projektet ett eller flera av SBUF:s fokusområden? SBUF finns för att stötta forsknings- och utvecklingsinsatser som leder till ny kunskap, test och utveckling av befintlig, för att optimera resursanvändning. Projekten adresserar hållbarhet i aspekter som gynnar samhällsbyggandet, produktiviteten och företagens vardag. Vissa områden är i ett särskilt viktigt skede för utvecklingen och SBUF:s mål att bidra till. Är ditt projekt inom något av följande fokusområden?

Du kan med fördel ange i ansökan vad ditt/ert projekt kommer ta upp.

C. GENOMFÖRANDE MED METODIK OCH RESURSBESKRIVNING

Genomförandebeskrivningen motiverar kostnaderna och resursbehovet och här är arbetsprogrammet, metodiken och tidplanen (D) viktiga. De ska ta upp A T R Aktiviteter, Tid och Resurser. Viktigt är att det framgår:

  • Vilken metodik ni tänkt att projektet ska använda sig av i undersökningen (fältförsök, laboratorieförsök, litteraturstudier, intervjuer, enkäter, video-, filminspelningar, beräkningar etcetera).
  • Att de undersökningar som ingår i projektet ska genomföras på rätt sätt och att rätt saker verkligen studeras för att nå det avsedda syftet.
  • I vilken ordning de olika momenten är tänkta att utföras?
  • Hur arbetet ska läggas upp och att det är i rimlig omfattning (hållas till A T R).
  • Arbetsprogrammet uppdelat i olika steg med aktiviteter och tidsordning.
D.     TIDPLAN  - A T R TIDSATTA AKTIVITETER OCH NÄMNDA RESURSER

Tidplanen - realistisk med en tydlig beskrivning av aktiviteter, undersökningar, arbete, dokumentation och alla möten tydligt inplanerade. Så här kan en tidplan (Gannt) se ut:

E.     ORGANISATION MED BRED OCH NAMNGIVEN FÖRANKRING

Ett brett engagemang från flera företag och från flera kompetensområden i branschen ökar projektets branschnytta. Beroende av projektets storlek och avgränsning kan/ska organisationen bestå av:

  • Ansökande företag, projektledare
  • Arbetsgrupp (de som ska göra jobbet – med ord om kompetens, specialistområde etcetera)
  • En referensgrupp som förankrar projektet brett i byggbranschen
  • En styrgrupp med branschföreträdare för större projekt

De olika grupperna ska vara angivna med namn och tillhörighet och i det ska tydligt framgå om de är tillfrågade och har accepterat deltagande i projektet (för vissa projekt med förankring hos fler finansiärer ska det framgå om man till exempel avvaktar svar).

AV STÖRSTA VIKT: Ser ni att organisationen och kompetensnivån motsvarar den ambition, projektets syfte och resursbehov har? Har personerna den kompetens som krävs? (Ange gärna den efter varje person.) Är organisationen/grupperna brett förankrade? Kan fler (namn och företag/organisation) tillföras i arbets- och referensgrupp? (Be gärna SBUF:s utskott om förslag.)

  • Är det tydligt hur projektet ska bemannas?
  • Finns namn och organisationstillhörighet på projektledare och övriga medverkande
  • Finns förslag med namn till referensgrupp och ev. styrgrupp och vilken kompetens bidrar de deltagande med?
  • Hur ser jämställdheten ut?
  • Har ni i ansökan tänkt på att, där ni bedömer det vara relevant, bredda förankringen i branschen med företag från bygg/anläggning, installation, organisation, små och stora företag?
F.     SLUTRAPPORTERING  - RESULTAT, NYTTA OCH DOKUMENTATION

Slutrapporten är förstås mycket viktig för resultatspridningen och nyttiggörandet samt för tillgänglighet för branschen och det ska framgå i ansökan vad branschen kan vänta sig att få ta del av.

  • VAD kommer projektet att producera för innehåll? VAD kommer SBUF att få i slutrapporten, vilken dokumentation? VAD kommer slutrapporten att innehålla?
  • HUR kommer resultat, slutrapportering och dokumentation att spridas? Det vill säga genom vilka och till vilka målgrupper och genom vilka kanaler förutom SBUF:s etablerade spridningsarbete.
  • Återkopplar tankar om slutrapport och förväntat resultat till syftet och problemställningen?
  • Ska projektets resultat publiceras i akademiska tidskrifter eller journals? (Ange var.)
  • Ger det här resultatet, den här formen branschen en reell nytta? Beskriv!

Rapportmall SBUF

G.     KOSTNADER UPPDELADE PER STEG OCH AKTIVITET

Kostnadsbudgeten ska vara tydligt uppdelad och det ska framgå hur och med vilka timkostnader ni räknar och den ska gärna följa genomförandets olika steg.

Universitetens fullkostnadskalkyl ska kompletteras med en nedbruten kostnadsspecifikation per aktivitet.

  • Har ni delat upp kostnaderna i arbetstimmar och manmånader?
  • Framgår timkostnaden och tid per aktivitet?
  • Är det en skälig och acceptabel timkostnad per insats? (Genomsnitt 850 kr/tim ev. mer vid specialistkompetens).
  • Är kostnadsdelen för utrustning, material och resor specificerad?

Exempel på tydlig uppdelning där projektets kostnader brutits ner och presenteras per aktivitet (ATR):

Vid byggnation där test ska utföras krävs en uppdelning av kostnaderna i poster som ska anses som normala byggkostnader och sådana som är kopplade direkt till testet, det vill säga en specificering av merkostnaderna för projektet.

H.     FINANSIERING  - BRANSCHNYTTA OCH SBUF:S ANDEL

Vanligtvis står sökande företag (från Byggföretagen och/eller Installatörsföretagens medlemmar) för en del av projektkostnaderna. Det är mycket bra att det i ansökan framgår att ni tänkt till ordentligt om dem som bidrar, om vem som är behovsägare. Vid experimentbyggen är det kunden som bör betala de normala byggkostnaderna medan SBUF och andra externa finansiärer kan bidra till utvecklingskostnaderna.

  • Har ni för projektet en bred förankring med samfinansiering, flera finansiärer? (Behövs det fler kontakter?)
  • Täcker finansieringen totalkostnaderna?
  • Framgår er egen insats tydligt (i egenskap av sökande företaget) och era andra projektdeltagares?
  • Är finansieringsnyckeln rimligt viktad, det vill säga tar den finansiär som har mest nytta av projektet också största finansieringsdel?

Information om vad SBUF inte stödjer