Energianvändning i lågenergiskolor

Modern och detaljerad brukarindata. Brukarrelaterade parametrarna kan variera avsevärt.

Det övergripande syftet med den här avhandlingen är att bidra till att uppnå klimatmålet genom att förbättra byggnaders energieffektivitet genom att undersöka både beräknad och uppmätt energianvändning samt att identifiera vilka parametrar som har stor inverkan på den totala energianvändningen och därför bör beaktas.  

De studerade skolorna visade sig vara lågenergibyggnader eftersom deras uppmätta energianvändning var lägre än högst 75 procent av de svenska nationella energikraven. En jämförelse av uppmätt och beräknad energianvändning visar att det förekommer en stor spridning i de studerade skolorna.

Den uppmätta energianvändningen varierar mellan att understiga den beräknade med 44 procent respektive överstiga den beräknade med 28 procent. Det visade sig att de brukarrelaterade parametrarna hade större påverkan på variationerna i energianvändning än de tekniska parametrarna.

Av de studerade parametrarna visade det sig att inomhustemperatur, luftomsättning och ventilationsdrifttid var de brukarrelaterade parametrarna som hade störst inflytande på byggnadernas energianvändning. Användningen av verksamhetsenergi hade något mindre inflytande på 3 den totala energianvändningen.

Persontäthet och energianvändningen för varmvattenproduktion hade lite påverkan i de studerade skolorna. Även om endast sju lågenergiskolor inkluderades i studien kan man se att de uppmätta brukarrelaterade parametrarna kan variera avsevärt. Detta innebär inte bara att fler framtida mätningar i fler skolor behövs men också att endast ett medelvärde per parameter skulle kunna vilseleda energiingenjörer vid beräkningen av en byggnads energianvändning.

Av denna anledning presenterar denna forskningsstudie även standardavvikelser samt min- och maxvärden för varje studerad parameter.

Några slutsatser i relation till forskningsfrågorna
Kan lågenergiskolor leverera tillräckligt bra inomhusklimat och luftkvalitet när det gäller inomhustemperatur och koldioxidkoncentration?
Resultaten från mätningarna visade att den termiska komforten och inomhusluftkvaliteten, i termer av inomhustemperaturer och CO2-koncentrationer, uppfyllde kriterierna i den internationella standarden EN 15251 och i de svenska rekommendationerna från Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. I vissa av de studerade klassrummen var dock medianinomhustemperatur mellan 19 och 20 °C under uppvärmningssäsongen.

Hur väl överensstämmer den beräknade energianvändningen med den uppmätta i lågenergiskolor? 
Skillnaderna mellan uppmätt och beräknad energianvändning för de studerade skolorna varierade från –44 procent till +28 procent. Slutsatsen kan dras att en betydande stor variation hittades bland skolorna.

Hur påverkar brukarrelaterade parametrar den beräknade och uppmätta energianvändningen i lågenergiskolor och i vilken utsträckning påverkar de den totala energianvändningen?
Linjär regressionsanalys och känslighetsanalys av uppmätta värden visade att några av de studerade brukarrelaterade parametrarna hade ett stort, och andra ett mindre, inflytande på energianvändningen. Inomhustemperatur, luftomsättning och ventilationsdrifttid hade stor påverkan på energianvändning.

Dessa parametrar måste därför antas så exakt som möjligt under projekteringsskede samt justeras med hjälp av driftoptimering under driftskede. Driftoptimering under driftskede är alltså lika viktig som energiberäkningen under projekteringsskede, med avseende på att minimera avvikelserna mellan beräknad och uppmätt energianvändning. Beläggningsgraden, närvarotiderna och energi för tappvarmvatten visade sig ha ett mindre inflytande på energianvändningen. 

Kontakt

Branko Simanic Skanska branko.simanic@skanska.se

Följ oss