Stor potential för ökad materialåtervinning

Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). Projektets ambitioner har varit att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och att ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt.
Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). Projektets ambitioner har varit att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och att ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt.

I övergången till cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda det som resurs en viktig hörnsten.

Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallsströmmarna i Europa och uppskattas till omkring 800 miljoner ton per år inom EU (Europeiska kommissionen, 2019). I Sverige uppkommer omkring 10 miljoner ton bygg- och rivningsavfall varje år (Naturvårdsverket, 2018).

I övergången mot en cirkulär ekonomi är nyttiggörande av avfall och att använda det som resurs en viktig hörnsten.

Bygg- och rivningsavfall anses vara en avfallsström med stor potential till en förbättrad avfallshantering genom materialåtervinning. Samtidigt har underlaget om vad det brännbara bygg- respektive rivningsavfallet innehåller varit väldigt knapphändigt.

Projektets ambitioner har varit att öka kunskapen kring sammansättningen av brännbart bygg- respektive rivningsavfall och att ta fram rekommendationer till åtgärder för att säkerställa att det avfall som går till energiåtervinning bara består av sådant som inte kan återvinnas effektivare på annat sätt.


Slutsatser 
  • Det finns en betydande potential för en ökad materialåtervinning genom en bättre källsortering. Genomförda plockanalyser visar på att det brännbara byggavfallet skulle kunna minskas med upp till 33 procent genom en väl fungerande källsortering av förpackningar (plast, papper och kartong). Av plasten i det brännbara byggavfallet var det upp till 49 procent som utgjordes av mjukplastförpackningar vilka ingår i producentansvaret och har befintliga system för materialåtervinning.
  • Betydande mängder av felsorterat avfall förekommer i det brännbara avfallet. Genomförda plockanalyser visar att brännbart rivningsavfall i vissa fall kan innehålla upp till 50 procent icke brännbart material varav gips utgjorde det dominerande materialslaget.
  • Både policy, åtgärder och statistik borde separera byggavfall och rivningsavfall tydligare. De har väldigt olika förutsättningar för att återvinnas och bör därför också hanteras på olika sätt för att maximera nyttan.
  • De förbättringsåtgärder som identifierats i projektet är en mix från komplexa åtgärder för normändring, ny affärslogik och kommunikation i värdekedjan till konkret om antal containrar vid sortering, förbättrade möten vid projektuppstart, och behov av ett utökat återtagande av förpackningar. Rekommendationerna sträcker sig också över olika aktörer i värdekedjan samt policy- och lagstiftare.
Hinder för ökad materialåtervinning
  • Huvudsakligen kostnadsdrivna processer där avfall och resurshushållning får en underordnad betydelse
  • Företagsledningarnas prioriteringar - de är avgörande för att bryta normer och ställa om till ett mer cirkulärt tänk
  • Tidsbrist vid inventeringar samt brist på utrymme för källsortering
  • Att sorteringsanläggningarna idag snarast är optimerade för bränsletillverkning än för att sortera ut så mycket återvinningsbart material som möjligt

Kontakt

Inge Johansson RISE inge.johansson@ri.se

Följ oss