Analysera byggande av betongstommar med DHS

Simulering är ett kraftfullt verktyg för att analysera produktivitet vid byggandet av betongstommar.
Simulering är ett kraftfullt verktyg för att analysera produktivitet vid byggandet av betongstommar.

Så här kan händelsestyrd simulering (DHS) användas för att analysera vad som påverkar produktivitet vid byggandet av betongstommar.

19 januari 2022 Byggmaterial Husbyggnad

Att bygga stommar i betong är den vanligaste produktionsmetoden för flerbostadshus i Sverige. Arbetet påverkas av olika faktorer som kan försämra produktiviteten till exempel försenade materialleveranser, bristande planering, koordinering av produktionsresurser, eller ogynnsamt väder.

Målsättningen med det här projektet var att öka kunskapen om hur händelsestyrd simulering (DHS) kan användas för att systematiskt analysera inverkan av faktorer som påverkar produktiviteten vid byggandet av betongstommar.

Tre faktorer som anses vara speciellt viktiga för betong ingår i denna forskningsstudie, nämligen: 1) utnyttjande av arbetskraft och kran-resurser, 2) inverkan av olika väderförhållanden, och 3) användning av klimatförbättrad betong.

Slutsatser
  • Diskret händelsestyrd simulering är ett kraftfullt verktyg som kan användas för att analysera byggrelaterade produktionssystem. Metoden möjliggör att analysera ett system i en kontrollerad miljö där olika produktionsmetoder eller organisatoriska förändraringar kan studeras i förväg innan de implementeras i faktiska byggprojekt. Vidare så kan olika faktorers påverkan på produktionssystemet simuleras på ett strukturerat sätt.
  • För att studera hur olika resurser används mha en DHS-modell krävs först att stombyggnadsprocessen beskrivs i detalj. Detta har i sig ett värde då det ger ett bra underlag för att diskutera förbättringar men även då inbyggda ”gömda” problem kan synliggöras.
  • Projektet har visat på hur DHS kan användas för att identifiera och analysera flaskhalsar under stombyggnadsskedet orsakade av att kran och arbetskraft ej är tillgängliga då de behövs. Studien pekar också på värdet av att kombinera tid, kostnad, väntetid, och utnyttjandegrad när olika produktionsupplägg ska analyseras. På detta vis kan suboptimeringar undvikas när olika lösningar utvärderas. Studien visar också på potentialen av att låta DHS-modellen automatisera analys av olika sätt att använda kritiska resurser i syfte att uppnå förbättringar avseende tid och kostnad för stommen.
  • Väder har stor betydelse för produktiviteten under stomskedet. Men då vädret påverkar många olika delar av produktionssystemet blir beskrivning och analys relativt komplext. Studien har därför visat hur inverkan av väder på både arbetsprocesser och betonghärdning kan modelleras i en DHS-modell.
  • Simuleringar med DHS-modellen indikerar att byggtiden för stommen ökar med 8-42% jämfört med då vädret inte beaktas. Variationen i utfallet beror på var stommen byggs och under vilken årstid. Studien visar också på att klimatförbättrad betong har stor potential att minska stommens klimatpåverkan. Val av härdningsmetod som är anpassad till de väderförhållanden som råder på en specifik plats och årstid blir dock än viktigare då klimatförbättrad betong används. Resultaten belyser också vikten av att beakta hur tillkommande arbeten som en härdningsmetod kräver påverkar produktionscyklerna.
  • Simulerade tidsbuffertar kan också användas för att analysera hur väl en specifik kombination av betong och härdningsmetod är anpassad till en viss produktionscykel. Tidsbuffertar ger en indikation på i vilken utsträckning det är möjligt att använda betong med ännu lägre klimatpåverkan utan att förlänga produktionscykeln.
  • Resultat från enkätstudien riktad till entreprenörer visar också på att vädret kan ha stor påverkan på produktiviteten även hos enskilda arbetsmoment. Detta beror dock på vilken typ av arbete som avses, typ av väderparameter (temperatur, snö etc.), samt intensiteten hos väderparametern, tex lätt eller kraftigt regn.

Kontakt

Robert Larsson Cementa robert.larsson@cementa.se

Martin Rudberg Linköpings universitet martin.rudberg@liu.se

Följ oss