Hygrotermiska mätningar i lägenhetstyper

De hygrotermiska parametrarna varierar mellan olika lägenheter och även inom samma lägenhet - det kan det vara stora skillnader på olika tidsskalor såsom timma, dag, vecka, årstid och år.
De hygrotermiska parametrarna varierar mellan olika lägenheter och även inom samma lägenhet - det kan det vara stora skillnader på olika tidsskalor såsom timma, dag, vecka, årstid och år.

Statistik för stöd till projektering och uppföljning.

För lägenheter i tre städer har hygrotermiska förhållanden i inomhusluften mätts för att ta fram statistik för stöd till både projektering och uppföljning inför renovering. Resultatet visar på stora variationer mellan olika lägenheter och lägenhetstyper.

En generell slutsats är att de hygrotermiska parametrarna varierar mycket mellan olika lägenheter och även inom samma lägenhet kan det vara stora skillnader på olika tidsskalor såsom timma, dag, vecka, årstid och år. Medelvärdet på fukttillskottet i alla de studerade lägenheterna när utetemperaturen är kring 0°C är cirka 2 g/m3 och det är en kvot på 9 mellan lägenheten med högst och lägenheten med minst medelvärde. I en av byggnaderna med 36 lägenheter hade lägenheten med lägst medeltemperaturen under vintern 22°C och lägenheten med högst medeltemperatur 25°C.

Högisolerade klimatskal kan innebära känsligare konstruktioner med större fuktrisker och större behov av noggrann fuktsäkerhetsprojektering. Inte bara skal- och stomkonstruktioner utan även installationer såsom ventilation och värmeåtervinning måste dimensioneras med hänsyn till temperatur- och fuktförhållanden.

Därför är det viktigt att projekteringar genomförs och beslut fattas utifrån tillräcklig kunskap och förståelse för vilka förhållanden som är representativa för de som konstruktionerna och installationerna ska fungera under. Detta gäller för nybyggnation såväl som vid renovering.

Bakgrund
Projektet har mätt och analyserat hygrotermiska parametrar uppmätta under flera år i totalt 81 lägenheter i tre olika flerfamiljshus i Karlstad, Stockholm och Umeå. Mätresultaten beskrivs så att de ska kunna vara till hjälp under både projektering, exempelvis för val av randvillkor, och förvaltning, exempelvis för att jämföra egna uppmätta värden med.

Inneklimatmodeller har utvecklats baserat på mätresultaten och ett pc-program har tagits fram för att generera data baserat på inneklimatmodellerna. Specifika målgrupper är fuktsakkunniga, skadeutredare, förvaltare, material- och produktutvecklare samt forskare. 

Kontakt

Hans Bagge Lunds Universitet hans.bagge@byggtek.lth.se

Följ oss