Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda

Hög kvalité krävs i detaljanalyser av olika värmeförluster samt utförande för att den uppmätta energianvändningen ska komma nära den beräknade/önskade.
Hög kvalité krävs i detaljanalyser av olika värmeförluster samt utförande för att den uppmätta energianvändningen ska komma nära den beräknade/önskade.

För att minska glappet mellan projekterad och uppmätt energianvändning krävs hög kvalité i analyser av olika förluster, projektering, produktion samt injustering och drift. Detta för att färdig byggnad ska ha möjlighet att bli så bra som tänkt

27 maj 2022 Husbyggnad Installation
Glappet mellan projekterad och uppmätt energiprestanda består ofta av ett antal avvikelser för byggnaden och dess installationssystem. Brukarbeteende påverkar även byggnadens energianvändning, så det är viktigt att mäta brukarbeteende och korrigera för dem. Det finns ett behov av att ta fram metodiker för ökad noggrannhet i analyserna av olika värmeförluster/detaljer i projekteringen och INGA schablonvärden används förutom vädringspåslaget. Detta är speciellt viktigt för byggnader med bättre energiprestanda än BBR krav. 

Det gäller även att ha en hög noggrannhet i produktion, injustering, samordnad funktionsprovning samt drift, för att öka möjligheten att byggnaden ska kunna uppnå den önskade och beräknade energiprestandan. Beakta att energiberäkningar är ideala där värmeförluster från distributionssystem etcetera adderas samt styrning av systemen är ideala, så brist i kvalité på analyser av olika värmeförluster/detaljer med mera blir brist i energiberäkningens resultat. 

Relationsenergiberäkningens månadsvärden för delsystemen är ”Facit” för driften att jämföra uppmätta månadsenergier med för de olika delsystemen i byggnaden. Detta för att det tidigt se avvikelse mellan beräkning och uppmätt, för att öka möjligheten att snabbt rätta till avvikelser. 

Några exempel på vad som kan ge en större avvikelse i energianvändning, där de tre-fyra första kan ge mycket stora avvikelser: 
VVC-förluster där man inte har räknat i detalj på tänkt utförande: design, isolering, bjälklagsgenomföringar, kopplingar, etcetera 
Dålig injustering och styrning av värmesystem samt felaktig maxbegränsning av radiatortermostater 
Ej korrigerat för hushållselanvändning, varmvattenanvändning eller innetemperatur som avviker från normalt brukande 
Värmeförluster till ventilationskanaler (Ute, Av-, Frånluftskanaler, ...) som inte tas hänsyn till i energiberäkningen samt inte är isolerade enligt Branschstandard Teknisk Isolering, BTI 2020, rekommendationer. 
Förvärmning av inkommande uteluft till ventilationsaggregat med el eller fjärrvärme till mer än någon minusgrad, vilket kan användas för att undvika avfrostningscykler och ökad eftervärme 
Ökad värmeanvändning på grund av luftflödesobalans hos ventilationsaggregat samt för respektive lägenhet, medveten (för undertryck i byggnaden) eller omedveten (bristfällig mätning och injustering) 
Avvikande tilluftstemperatur 
Underskattade köldbryggor
Hög fuktalstring i flerbostadshuset, vilket ger mer avfrostning och eftervärme 

Det behövs ökad kunskap och kvalitetssäkringsarbete av detaljerna för olika delsystems funktion och energianvändning i energieffektiva byggnader från tidiga skeden genom hela byggprocessen till byggnad i drift. 

Kontakt

Per Kempe PE Teknik&Arkitektur AB per.kempe@pe.se

Följ oss