Nyhet Trendspaning: Byggbranschens framtida utmaningar – om branschens forskningsbehov

SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, har gett utvecklings-och forskningsbidrag till projekt i över 40 år inom ett stort antal ämnesområden. Ämnen som varierat över tid, bytt namn, inriktning och förädlats med kunskap.

SBUF:s fyra utskott (Bygg, Anläggning, Forskning och Installation) har ledamöter som kommer från entreprenörerna, medlemmar i Byggföretagen och Installatörsföretagen. De har hög expertis inom respektive område för att rättvist kunna bedöma ansökningar och slutrapportering. För att stärka vissa övergripande och högaktuella ämnesområden har SBUF knutit några experter till nytta för utskott, kansli och styrelse som bidrar med sin kunskap och skuggar omvärldens utveckling.

Här får ni möta Hans Hedlund som ingår i SBUF:s expertteam inom forskning) och höra vad Hans ser i framtiden.

Trendspaning Byggbranschens framtida utmaningar – om branschens forskningsbehov

Forskning är en undersökande form av utveckling där hypoteser antas eller förkastas genom att verifiera om antaganden och samband stämmer överens eller inte. Därmed är forskning ett noggrant, men tidskrävande, arbetssätt att förflytta kunskapsfronten framåt. 

Den undersökande forskningen har litet egenintresse av att implementera sina forskningsresultat med hänsyn till akademins drivkrafter. För att förflytta en bransch och branschaktörer måste forskningsresultaten testas i en verklig situation och miljö innan den kan implementeras. Med andra ord kan man säga att forskning är en långsam form av utveckling.

Företagen behöver ställa om för att möta nationella (och globala) mål
Globalisering och vår omgivning påverkar våra nationella behov och intressen och skapar politiska och ekonomiska drivkrafter och incitament för vad som behöver beforskas, utvecklas och implementeras. Installatörer och bygg- och anläggningsentreprenörer är två av flera aktörer inom byggsektorn som behöver ställa om sin verksamhet för att möta framtidens utmaningar. Sveriges riksdag har bestämt ett nationellt klimatmål för Sverige till år 2045, om 20 år!!!, ett politiskt incitament som påverkar byggbranschen.

Ny teknik, nya material och nya arbetssätt och affärsmodeller måste till!
En viktig samhällelig drivkraft är därmed den pågående klimatförändringen som behöver adresseras globalt och nationellt. För att kunna möta lagar och krav behöver branschens olika aktörer samverka betydligt mer än idag för att möjliggöra utveckling och förändring. Exempelvis cirkulärt byggande och återbruk behöver bli en naturlig del av vårt byggande, men för att möjliggöra detta behöver bland annat nya digitala verktyg, byggmetoder, analysmetoder och affärsmodeller utvecklas.

I en snabbt föränderlig värld kommer byggbranschen att ställas inför krav att ny teknik, nya material och nya arbetssätt tillsammans med förändrade affärsmodeller måste användas för att nå klimat- och hållbarhetsmål. Detta kommer att bli en omvälvande förändring i en bransch som traditionellt vill arbeta med kända och beprövad teknik, arbetssätt, material för att nå ett förutsägbart resultat (kvalitet, ekonomiskt resultat).

I Sverige bedrivs samhällsbyggnadsforskning till stor del inom ”Sveriges Bygguniversitet”, en sammanslutning av Chalmers, KTH, LTH/LU och LTU. Dock sker även viktig forskning och utveckling av ny teknik, nya material, nya arbetssätt och affärsmodeller vid fler institutioner, institut och högskolor/universitet. 

En stor andel av byggbranschens klimatbelastning kommer från råmaterial och transporter. Till följd av detta sker utveckling av nya – och gamla – byggnadsmaterial och byggmetoder med en exponentiell utvecklingshastighet. Att genom den traditionella vägen undersöka (forska) för att bygga upp kunskap kring ett nytt byggnadsmaterials egenskaper, tillämpningsområde, byggmetoder, risker och möjligheter samt hur ska en affärsmodell se ut för att därefter implementera i en verksamhet. Detta tar ofta lång tid – kanske för lång tid! 

Vi behöver bygga kunskap över tid… lite mer forcerat?! 
Materialleverantörer utvecklar nya material och produkter som tillhandahålls byggbranschen. Inte alla material eller dess kompabilitet med andra byggnadsmaterial har undersökt i tillräcklig omfattning och kan på sikt gå från möjlighet till risk.

Digitalisering är ett verktyg och arbetssätt för att effektivisera byggbranschen, men kommer att behöva tillgång på information och ny kunskap om material och arbetssätt. Utvecklingen av digitala verktyg kan sannolikt hjälpa byggbranschen bli bättre att se och bedöma risker och möjligheter med den stora mängden data/information som tas fram inom olika forskningsområden. 

Entreprenörer att duktiga på att upprätta och följa tidplaner, ibland behöver man forcera arbetet för att kunna leverera till kunden. Häri ligger nog en stor utmaning för byggbranschen att samverka tidigare med forskare för att nå en tvärvetenskaplig utveckling och möjliggöra tester och implementering i verksamheten. Sverige forskar på många viktiga delfrågor och puzzelbitar – utmaningen är att bygga hela puzzlet tillsammans på utsatt tid.

/Hans Hedlund, forskningsexpert, SBUF