Artikel Hur ska stenmaterials ljushet bestämmas?
Ljushet och vithet är inte samma sak. Det är viktigt att rätta och rimliga krav ställs på
ballast och bergmaterial.
Vid upphandlingar av asfaltbeläggning finns ett antal kravspecifikationer som måste
tas hänsyn till och i vissa fall förekommer krav på ballastens ljushet. När krav avseende
beläggningens ljushet finns är ofta enda kravet att det ska vara en ljus sten av typen
kvartsit, detta då vanligtvis kombinerat med krav på mekaniska egenskaper på
asfaltballasten (nötningsmotstånd och motstånd mot fragmentering). För att verifiera
vinnande anbudsgivares ljusa sten i vägbeläggningar görs oftast bara en
okulärbesiktning av stenmaterialets ljushet. Numeriska gränsvärden finns ibland i form
av QD-krav på färdig beläggning. Numeriska gränsvärden för ingående materials
ljushet saknas däremot i dagsläget. Syftet med detta projekt har därför varit att öka branschens kunskapsnivå om
stenmaterials ljushet samt ta fram numeriska underlag för stenmaterialets ljushet.
Genom att precisera gränsvärden skapas tydligare spelregler för såväl entreprenörer
som beställare vid upphandling.
Resultatet visade på att ett bergmaterials ljushetsvärde
förändras logaritmiskt, med höga ljushetvärden för finkornigt material och en utplaning
vid en fraktionsstorlek på 1–2 mm. Stenmaterialets färgnyans var däremot konstant
oberoende av fraktionsstorlek. Resultatet visade även på att materialets ljushetsvärde
ej beror av dess färgnyans, vilket medför att en kravställning för ljusa vägbeläggningar
inte bör innehålla kravspecifikationer för både ljushet och färgnyans.
Vidare visade resultatet på att fler bergarter än kvartsit uppnår goda ljushetsvärden
och att även mörka material kan användas för att uppnå ljusa vägbeläggningar.
Det bör
därmed inte finnas något hinder för att blanda bergmaterial med olika bergarter till
beläggningar med ljushetskrav, förutsatt att de möter det numeriska gränsvärdet för
ljushet. Det skulle gagna hela branschen att öppna upp för användning av andra
bergarter än kvartsit, vilket också skulle bidra till positiva effekter för klimat och miljö
genom kortare transporter och en bättre resurshushållning.
Slutrapport
Kontakt
- Paulina Johansson Skanska paulina.johansson@skanska.se