Projekt 14289 – Avslutat Vaskning- Metod för fältinventering av sulfidinnehåll i bergmaterial

Utgångspunkten för innevarande projekt var att undersöka möjligheterna för att använda vaskning och efterföljande undersökning av tungmineralseparat som en enkel fältteknik för undersökning opaka faser i bergmaterial.

Det blev tydligt under projektets gång att det behövs en hel del vatten för att kunna genomföra vaskningen och till del också rent vatten, åtminstone i slutet av vaskningen. Fokus flyttades således mot att se på tekniken som en enkel laboratoriemetod, som om den blir etablerad skulle kunna användas i fält om de riktiga förutsättningarna finns.

Den kanske mest intressanta aspekten av metoden är möjligheten att snabbt och enkelt kunna identifiera olika slag av sulfidmineral. I delar av landet finns berggrund med förhöjd sulfidhalt som kan utgöra en utmaning vid stora infrastrukturprojekt som innefattar losshållning av bergvolymer (t.ex. Länsstyrelsen Stockholms län 2023 och referenser däri). I dessa sammanhang skulle det vara till stor hjälp att snabbt få en överblick över vilka sulfidmineral som finns i ett bergmaterial då dessa reagerar väldigt olika.

Det som utkristalliserat sig längs arbetets gång och i diskussioner med referensgruppen är att det sannolikt skulle bli utmanade att införliva denna teknik som ett rent fältredskap. Rekommendationen blir i stället att metoden kan utvecklas till en enkel och tidseffektiv laboratoriemetod. Användningsområdet för metoden kan bli flera.

Huvudanledningen till att utveckla metodiken skulle vara att den kan användas som en kompletterande metod till de petrografiska provningsmetoderna (SS EN 932-3 och Rilem AAR-1.1) för karakterisering av opakmineralogi. Bergmaterial med en halt opaka mineral över 1 % måste idag skickas för kemisk analys, antagligen oftast i onödan. Metoden skulle också kunna användas som screeningmetod för att påvisa sulfidmineral vid behov av löpande undersökning av bergvolymer, exempelvis vid större infrastrukturprojekt såsom tunneldrivning.

En framtida studie borde också se på bergarter som innehåller fler sulfidslag, exempelvis zinkblände, arsenikkis och blyglans, som inte varit en del av innevarande projekt.
Den största utmaningen med metoden är dock själva kvantifieringen av mängden sulfidmineral och ett framtida arbete skulle behöva utvärdera olika tekniker för att kvantifiera. Metodologiskt finns säkert inspirationskällor i paleontologiska, biologiska eller medicinska metoder och det skulle branschen behöva utreda.