Projekt 13268 – Avslutat Referensbyggnader för konsekvensanalyser – en förstudie

Denna förstudie har undersökt vilken nytta fördefinierade referenshus kan medföra i samband med olika typer av konsekvensanalyser. Konsekvensanalyserna kan vara en del av examensarbeten, olika typer av utvecklingsprojekt inom installations- och byggföretag, utvärdering av byggregler med mera.

Antalet studier och projekt som nyttjar referenshus är mycket stor. De mest förekommande studierna baseras på referenshus som skapats i syfte att studera energihushållning och kostnader, vilket kräver väldefinierade referenshus. De bör vara möjligt att nyttja dem för andra typer av studier. Exempelvis bör referenshus som nyttjas för studier av energihushållning kunna ge ett fullgott underlag får att studera andra aspekter såsom tillgänglighet, buller och bärförmåga.

En försiktig uppskattning är att det årligen utförs cirka 100 forskningsprojekt, 100 examensarbeten och 15 andra studier som nyttjar någon form av referenshus. Baserat på intervjuer så bedöms det vara möjligt med kostnadsbesparingar motsvarande drygt 10 miljoner kronor årligen.

Avseende återanvändning av tidigare referenshus så är fastigheten ”Nils Holgersson” det bästa exemplet på strukturerat och repetitivt arbete som baseras på ett och samma referenshus. Ett omfattande projekt; ”TABULA-projektet”, som tagit fram nationella referenshus har fått begränsad, nära på ingen, användning i Sverige. Vilket kan bero på bland annat dålig informationsspridning.

Möjligheterna kring att återanvända referenshus bör vara hög. Avgörande nycklar för att det ska få ett genomslag är sannolikt:
- Tillgänglighet
- Engagemang
- Föränderligt

Det bedöms att nyttan med ett eller flera fördefinierade referenshus överstiger de kostnader som arbete med att definiera och förvalta dessa. Därför bör arbetet gå vidare. Det fortsatta arbetet kan delas upp i två huvudsakliga delar:
- Bilda en organisation
- Påbörja ett första steg av utveckling

För att bilda en organisation bör en bred inbjudan gå ut till lämpliga och möjliga medlemsföretag och organisationer. Inledningsvis bör en avsiktsförklaring eller liknande författas och undertecknas.
Parallellt med detta bör utvecklingsarbete med referenshus och en webbaserad plattform påbörjas. Referenshus bör inledningsvis definieras på en låg detaljeringsgrad. Detta innebär att de inledningsvis är enkla och förvalta och utveckling kan sedan ske succesivt. För förankring och för att sprida information bör man kontinuerligt informera om arbetet via webplattformen och fackpress.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Referenshus för konsekvensanalyser - förstudie", Björn Berggren, Skanska, och Thomas Olofsson, LTU (33 sidor med bilagor).