Projekt 12511 – Avslutat Modellering av samverkanskonstruktioner med hjälp av finita elementmetoden

I byggbranschen används FEM av såväl konstruktörer som geotekniker. Inom geotekniken har FEM börjat användas inom flera områden såsom spontdimensionering, släntstabilitetsutredningar, tunneldimensionering, grundläggningsdimensionering etcetera. Byggkonstruktörer använder FEM framförallt vid komplicerade geometrier och vid anläggningskonstruktioner med mycket armering.

Vid komplicerade anläggningsprojekt används FEM både i grundläggningsdimensioneringen och i betong- eller ståldimensioneringen. Dessvärre används sällan samma FE-modell för geo-delen och bygg-delen.

Ett bättre förfaringssätt är att geoteknikern och konstruktören arbetar i en och samma modell. Detta medför totalt sett en minskad arbetsinsats och ökad förståelse hos både geotekniker och konstruktör. Tillsammans bygger de, eller en "geokonstruktör" som har kompetens både inom geoteknik och inom konstruktion, en FE-modell som kan användas i en samverkanskonstruktion. Med en samverkanskonstruktion menas i detta sammanhang en konstruktion som innefattar både den geologiska delen och strukturen av stål och betong.

Syftet med projektet var att metodiskt koppla samman geo-modeller med struktur-modeller utifrån kända data. Doktorandprojektet har visat på hur bygg- och anläggningsprojekt kan komma att utföras med samverkanskonstruktioner samt dokumenterat för- och nackdelar med metoden.

Slutredovisningen utgörs av licentiatavhandlingen "Numerical modelling of soil and soil-structure interaction", Alex Spetz, Lunds Universitet (43 sidor och 2 vetenskapliga artiklar).