Projekt 12951 – Avslutat Institutionella förutsättningar för ett ökat och mer förutsägbart byggande: En jämförande studie mellan Sverige och Tyskland

Forskning vid KTH.

Syftet med detta projekt har varit att jämföra de tidiga skedena i bostadsutvecklingen i Tyskland och Sverige och undersöka om det finns skillnader som skulle kunna utgöra intressanta utgångspunkter i en diskussion om vidare bostadsmarknadsreform i Sverige. Då en sådan analys skulle kunna bli mycket omfattande, begränsar sig denna studie till planlagstiftningen och dess tillämpning samt kommuners initiativ för att öka bostadsutbudet, inklusive utbudet i de lägre prissegmenten.

Det första steget i forskningsprojektet var att identifiera huvudproblemen i den svenska planlagstiftningen och dess tillämpning samt att kartlägga innevarande reformsituation. De identifierade problemen omfattade frågor relaterade till kommunala strategier för bostadsbyggandet, planeringsprocessen, överklagandeprocessen, riksintressen, regleringar, exploateringsavtal och kommunal markanvisning. Artikeln ”Planprocessen i Sverige- aktuell debatt och reformförslag” sammanfattar de statliga utredningar, lagförslag och reformer som gjorts hittills och ger en utblick när det gäller möjlig framtida planreform i ljuset av den politiska utvecklingen.

I ett andra steg jämfördes detaljplane- och överklagandeprocesserna i Tyskland och Sverige. I artikeln “Att främja planering för bostadsbyggande: vad kan Sverige lära av Tyskland?” diskuteras tre alternativa processer i den tyska detaljplaneringen (privat initiativrätt, förenklade processer i tättbebyggt område och utelämnande av detaljplan i vissa fall), samt planmyndigheters organsation och kommuners planrelaterade krav när det gäller bostäder i de lägre prissegmenten. Slutsatserna inkluderar ett förslag till en förenklad bostadsdetaljplan, införande av privat initiativrätt i detaljplaneringen samt möjliga organisationsförbättringar hos planmyndigheter i Sverige. När det gäller kommuners planrelaterade krav på bostäder i de lägre prissegmenten behövs ytterligare forskning baserad på den omfattande internationella erfarenhet som finns på området.

I ett tredje steg jämfördes kommuners strategier när det gäller bostadsbyggandet i artikeln “Kommunala strategier för överkomliga bostäder: tillvägagångssätt i Berlin, Hamburg, Stockholm och Göteborg”. Trots att bostadsbristen delvis har olika struktur i de fyra städerna, är de verktyg städerna använder för att genomföra sin bostadspolitik liknande och omfattar organisation, stadsplanering, markanvisning och subventioner. De tyska städerna har, i jämförelse med de svenska, en mer aktiv bostadspolitik, där de samarbetar med projektutvecklare och använder fler verktyg mer konsistent. Sannolikheten att de når sina mål för bostadsbyggandet är också högre.

Den övergripande slutsatsen av forskningsprojektet betonar vikten av politiska incitament vid utformningen av en aktiv bostadspolitik.

Slutredovisningen utgörs av licentiatavhandlingen "Institutional Prerequisites for Housing Development - A comparative study of Germany and Sweden", Anna Granath Hansson, KTH (28 sidor, tre vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).