Projekt 12478 – Avslutat Kompetensförsörjning för kulturhistoriska byggnader och miljöer, fas 1
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
I Sverige finns ett stort antal kulturarvsfastigheter. I arbetet med dessa har olika grupper av yrkesutövare olika roller. Konflikter kan uppstå då man utgår från olika värderingar i sin syn på hur kulturarvsfrågor ska hanteras. En ökad samordning mellan beställare, rådgivare och utförare behövs, så att man kan utgå från en gemensam värde - och kunskapsgrund.
Syftet med detta arbete är att kartlägga uppfattningen om vilket eventuellt kompetensbehov som finns bland olika aktörer som är inblandade i bevarandet och utvecklingen av våra kulturarvsfastigheter. Arbetet är en förstudie och skall utmynna i en ansökan om bidrag från Europeiska socialfonden (ESF). Bidraget skall användas för att uppfylla de behov vi påvisar i detta första arbete. Förstudien baseras på personliga intervjuer och en webbenkät med fokus på tre grupper av aktörer: Beställare, rådgivare och utförare. Intresse och engagemang ansågs vara den viktigaste drivkraften för att få kompetens inom KKBM området (Kompetensförsörjning för Kulturhistoriskt värdefulla Byggnader och Miljöer).
För utförare är praktisk erfarenhet och lärande av äldre kollegor en större drivkraft än hos andra grupper.
För rådgivare är grundutbildning från universitet en större drivkraft än hos andra grupper.
Yrkesrollen som beställare ställer inte bara krav på förvaltning av kulturarvet utan även på ett affärsmässigt tänkande. Inte sällan hamnar man som beställare i konflikt och tvingas göra prioriteringar mellan ekonomi, funktion och kultur. Utmaningen består till stor del i att kombinera kulturhänsyn med det affärsmässiga uppdraget. Beställare har inte alltid kulturarvet som en given del av sin profession, ofta har man en bakgrund som ingenjör, ekonom eller administratör och inte nödvändigtvis någon specifik erfarenhet av varken kulturområdet eller byggbranschen vilket innebär en risk för kompetensbrist.
Som rådgivare ska man kunna vägleda beställaren genom att jämka ihop olika perspektiv och vikta olika värden mot varandra. KKBM området ställer krav på eftertanke och förmåga att kompromissa, både med sina egna ideal och med andra aktörers intressen. Kompetens inom kulturarvsområdet definieras i stor utsträckning som erfarenhet. Kunskap och erfarenhet bygger i stor utsträckning på personligt intresse och engagemang. Det anses inte finnas någon generell kompetensbrist men en stor majoritet anser att det finns kompetensbrist inom vissa bransch- teknik- och material-områden. Störst brist finns hos beställarna. Det förväntas bli en stor ökning av kompetensbrist i framtiden på grund av pensionsavgångar och brister i kompetensförsörjningen.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Kompetensförsörjning för Kulturhistoriskt värdefulla Byggnader och Miljöer KKBM", Lars-Åke Strandgren, Sh bygg, mark och anläggning AB (22 sidor och 5 bilagor).
Syftet med detta arbete är att kartlägga uppfattningen om vilket eventuellt kompetensbehov som finns bland olika aktörer som är inblandade i bevarandet och utvecklingen av våra kulturarvsfastigheter. Arbetet är en förstudie och skall utmynna i en ansökan om bidrag från Europeiska socialfonden (ESF). Bidraget skall användas för att uppfylla de behov vi påvisar i detta första arbete. Förstudien baseras på personliga intervjuer och en webbenkät med fokus på tre grupper av aktörer: Beställare, rådgivare och utförare. Intresse och engagemang ansågs vara den viktigaste drivkraften för att få kompetens inom KKBM området (Kompetensförsörjning för Kulturhistoriskt värdefulla Byggnader och Miljöer).
För utförare är praktisk erfarenhet och lärande av äldre kollegor en större drivkraft än hos andra grupper.
För rådgivare är grundutbildning från universitet en större drivkraft än hos andra grupper.
Yrkesrollen som beställare ställer inte bara krav på förvaltning av kulturarvet utan även på ett affärsmässigt tänkande. Inte sällan hamnar man som beställare i konflikt och tvingas göra prioriteringar mellan ekonomi, funktion och kultur. Utmaningen består till stor del i att kombinera kulturhänsyn med det affärsmässiga uppdraget. Beställare har inte alltid kulturarvet som en given del av sin profession, ofta har man en bakgrund som ingenjör, ekonom eller administratör och inte nödvändigtvis någon specifik erfarenhet av varken kulturområdet eller byggbranschen vilket innebär en risk för kompetensbrist.
Som rådgivare ska man kunna vägleda beställaren genom att jämka ihop olika perspektiv och vikta olika värden mot varandra. KKBM området ställer krav på eftertanke och förmåga att kompromissa, både med sina egna ideal och med andra aktörers intressen. Kompetens inom kulturarvsområdet definieras i stor utsträckning som erfarenhet. Kunskap och erfarenhet bygger i stor utsträckning på personligt intresse och engagemang. Det anses inte finnas någon generell kompetensbrist men en stor majoritet anser att det finns kompetensbrist inom vissa bransch- teknik- och material-områden. Störst brist finns hos beställarna. Det förväntas bli en stor ökning av kompetensbrist i framtiden på grund av pensionsavgångar och brister i kompetensförsörjningen.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Kompetensförsörjning för Kulturhistoriskt värdefulla Byggnader och Miljöer KKBM", Lars-Åke Strandgren, Sh bygg, mark och anläggning AB (22 sidor och 5 bilagor).
Projektansvarig
- Sh bygg, sten och anläggning AB
Projektledare
- Mikael Nilsson mikael.nilsson@shbygg.se