Projekt 14008 – Avslutat Beständig betong med återvunnen ballast
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Artiklar
Sammanfattning
Återvinningsgraden för bygg- och rivningsavfall är låg i Sverige idag och den del som återvinns är generellt i lågvärdiga applikationer. En möjlig högvärdig applikation är användning av de återvunna materialen som ballast i betong. Det övergripande syftet med projektet var att bygga upp bättre kännedom om återvunnen ballast och vilken eventuell påverkan sådan har på ny betongs beständighet, framförallt med avseende på ASR.
De slutsatser som kan dras från användningen av den återvunna ballast, från två
olika anläggningar för tvätt av schaktmassor, som studerats i detta projekt är:
• Inverkan på de färska egenskaperna och hållfasthetsutvecklingen var knappast märkbar.
• Det valda bindemedlet visade sig hämma ASR-expansionen så att samtliga blandningar
med god marginal klarade gränsvärdet som gäller för ballast som inte innehåller
snabbreaktiva komponenter, även om expansionen ökade något med återvunnen ballast, i
synnerhet i det tidiga skedet av provningen. För att helt friskriva betongen vad gäller
skadlig ASR bör betongsammansättningarna även provas med den metod som gäller om
ballasten innehåller snabbreaktiva komponenter.
• Den återvunna ballasten från Malmö, som inte klarade kriterierna för frostbeständighet,
gav en viss ökning av avflagningen vid frostprovningen vilket inte materialen från
Sundsvall gjorde. Ökningen var dock inte större än att mycket god frostresistens
uppnåddes för samtliga blandningar.
• Ersättning med återvunnen ballast ledde inte till någon ökning av karbonatiseringsdjupet,
snarare tvärtom.
• Ersättning av 30 % av även den fina fraktionen ledde inte till några avgörande skillnader.
Det fanns dock en tendens till ökat flytmedelsbehov och minskat karbonatiseringsdjup.
Utöver de kunskaper om användning av återvunnen ballast från schaktmassor som erhölls i projektet, har ett flertal problem när det gäller tolkning av regelverk och standarder samt
provning vid tillämpning på denna typ av ballast identifierats.
De slutsatser som kan dras från användningen av den återvunna ballast, från två
olika anläggningar för tvätt av schaktmassor, som studerats i detta projekt är:
• Inverkan på de färska egenskaperna och hållfasthetsutvecklingen var knappast märkbar.
• Det valda bindemedlet visade sig hämma ASR-expansionen så att samtliga blandningar
med god marginal klarade gränsvärdet som gäller för ballast som inte innehåller
snabbreaktiva komponenter, även om expansionen ökade något med återvunnen ballast, i
synnerhet i det tidiga skedet av provningen. För att helt friskriva betongen vad gäller
skadlig ASR bör betongsammansättningarna även provas med den metod som gäller om
ballasten innehåller snabbreaktiva komponenter.
• Den återvunna ballasten från Malmö, som inte klarade kriterierna för frostbeständighet,
gav en viss ökning av avflagningen vid frostprovningen vilket inte materialen från
Sundsvall gjorde. Ökningen var dock inte större än att mycket god frostresistens
uppnåddes för samtliga blandningar.
• Ersättning med återvunnen ballast ledde inte till någon ökning av karbonatiseringsdjupet,
snarare tvärtom.
• Ersättning av 30 % av även den fina fraktionen ledde inte till några avgörande skillnader.
Det fanns dock en tendens till ökat flytmedelsbehov och minskat karbonatiseringsdjup.
Utöver de kunskaper om användning av återvunnen ballast från schaktmassor som erhölls i projektet, har ett flertal problem när det gäller tolkning av regelverk och standarder samt
provning vid tillämpning på denna typ av ballast identifierats.
Projektansvarig
- Swerock AB
Projektledare
- Linus Brander linus.brander@ri.se