Projekt 12506 – Avslutat Flexibel resursanvändning för kostnadseffektiv produktion

Forskning vid Luleå Tekniska Universitet.

Värde och slöseri är koncept som används i förbättringsprojekt. I lean framställs koncepten som tämligen enkla. Minska slöseriet och värdet ökar. Men värde är multidimensionellt och komplext vilket kräver en förståelse av begreppet värde. Om värde och slöseri ska kunna användas framgångsrikt måste koncepten/begreppen vara definierade och mätbara. Annars kan värdet minska för kunden/användaren och kostnaderna öka för producenten/säljaren. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur värde och slöseri uppfattas av olika intressenter, hur värde och slöseri är relaterade och hur värde och slöseri kan mätas.

Fokus är på förbättringar av produktionprocesser (service och varor) och kopplingar till värde och slöseri, inte utveckling av produkt/service. Slutsatserna är baserade på ett antal fall med stöd i olika forskningsområden som resource-based view och marknadsföring.

Studien använder sig av kvalitativa och kvantitativa metoder. Mått för prognosnoggrannhet och deras relationer undersöktes med olika statistiska verktyg för att förstå influensen av mått och dimensioner. Därefter undersöktes synen på värdet kring energieffektivitet hos olika intressenter i Sverige och Tyskland. En multipel kvalitativ fallstudie undersökte förhållanden mellan värde och slöseri i olika miljöer samt konsekvenserna av slöserifokus. Resultaten bekräftades och utvecklades i en fallstudie av en värdeflödeskartläggning som kombinerade kvalitativa och kvantitativa metoder. Dessutom gjordes en litteraturstudie och analys som komplement och utveckling till artiklarna inom värde, slöseri, intressenter och angränsande områden.

Värde och slöseri analyseras med hjälp av ordervinnare och orderkvalificerare. Dessutom föreslås en modell för att tydliggöra konsekvenserna av att blanda värdeskapande och värdefångande åtgärder för användare och producent. Beroende på intressent är det en skillnad huruvida värdet kan anses vara bruksvärde, utbytesvärde, eller båda. Utbytesvärde är relaterat till en viss tidpunkt emedan bruksvärde har ett större tidsspann. Värdesynen skiljer sig mellan olika intressenter vilket ökar risken för suboptimering i en produktion. Värde och slöseri har multidimensionella egenskaper som är relaterade. Dessa relationer är situationsberoende. De sju varianterna av slöseri som används inom lean är inte oberoende och att se slöseri som anti-värde är för enkelt. I de studerade fallen är fokus på slöseri och orsakerna till slöseri utreds sällan. Att reducera det som anses vara slöseri, utan att ta hänsyn till värde, kan leda till nya former av slöseri. Eftersom slöseri är den beroende variabeln bör värde definieras före slöseri. Ytterligare en komplikation är att värde och slöseri ofta uppträder vid olika tidpunkter och i olika miljöer.

Flera typer av mått bör användas. Enskilda mått är känsliga. Flera mått är mer robusta. Mått influerar uppfattningen och därmed besluten kring ett visst fenomen. Exempelvis bör slöseri kompletteras med kostnad. I och med att upplösningen i en process ökar blir värde och slöseri svårare att definiera och mäta.

Slutredovisningen utgörs av doktorsavhandlingen "On Value and Waste", Peter Wallström, LTU (155 sidor, 4 vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).