Projekt 12137 – Avslutat Metoder att uppnå kvalitetssäkrare byggprojekt

Byggprojekt resulterar i anläggningar som har lång varaktighet och som innebär att stora belopp investeras under en relativt lång tid. Projekten har många inblandade parter och beställare, entreprenörer och konsulter är i regel centrala aktörer. Exakt vilken roll som olika parter spelar och hur stora uppgifter de har regleras av de kontrakt som ingås och resultatet i form av kostnader, kvalitet och tidsåtgång kan variera med de kontrakt som ingås.

Offentliga beställare har en rad olika roller vid genomförande av infrastrukturprojekt inom transportsektorn. De ska identifiera brukarnas behovs, formulera mål för specifika projekt och se till att rätt upphandlingsmetod väljs. Offentliga beställares agerande har även stort inflytande över hur privata aktörer agerar vilket påverkar det samlade resultatet och produktiviteten i byggsektorn. Motstridiga mål hos olika aktörer påverkar agerande och utfall när det gäller tid, kostnad och kvalitet. Den ene aktörens vinst blir den andres förlust och under processens gång måste den ansvarige göra avvägningar som påverkar graden av effektivitet och graden av konflikter.

En viktig fråga är vilken roll som sättet att fatta beslut inom en organisation har för projektets resultat. En strävan efter att minska konflikter kan leda till att till exempel en projektledare accepterar resultat som inte är bästa möjliga i den aktuella situationen, även om syftet är att få projektet att löpa på smidigt. En central egenskap som en projektledare inom byggsektorn bör ha, är förmågan att etablera en samarbetsanda med olika inblandade parter. Man löser olika problem genom kompromisser som kan leda till mindre bra resultat för beställaren. En fara med att överföra mycket av kvalitetskontrollen till entreprenören är att kostnadsbesparingar i form av mindre kontroll och inspektioner är tydligt synliga medan det också kan uppstå oavsiktliga konsekvenser i form av att försvagad beställarkompetens vilket i sin tur påverkar förhandlingsstyrkan hos parterna i situationer där det finns delade meningar projektets resultat uppfyller uppställda kvalitetskrav. På organisationsnivå prioriteras att hålla budget och att hålla tiden högre än kvaliteten. På projektledarnivå kan det vidare vara viktigt att begränsa konflikter och det kan vara en förklaring till att man så ofta nöjer sig med reparationer av komponenter där man finner brister och med ekonomisk kompensation och inte kräver mer långtgående åtgärder.

Sammanfattningsvis finns alltså en risk att överföringen av kvalitetsansvar oavsiktligt haft negativa effekter på beställarens kompetens och skicklighet. Ett beslutsfattande som bygger på kompromisser och på "acceptabla" nivåer eller på att organisationen prioriterar andra mål kan också bidra till stagnation och lägre kvalitet på sikt.

Det finns inte någon "quick fix" när det gäller att långsiktigt få bättre kvalitet i anläggningsprojekt. I avhandlingen argumenteras för att hur beställarens egen organisation fungerar är avgörande för vilken kvalitet det blir i projekten. Man kan se detta som bestående av två sidor: Kompetens och incitament.
Två viktiga punkter för att nå till detta är enligt författarens mening:
1. Att man gör systematiska utvärderingar, med deltagande av fristående parter, och att dessa uppföljningar är lätt tillgängliga och utförda på ett sådant sätt att de kan påverka framtida beslut, t ex kommande upphandlingar. Här ska också framgå vem som varit ansvarig för vad i olika skeden.
2. Att ett sätt att bidra både till att organisationens beslut bygger på bästa möjliga kunskap och bidra till att beslut fattas på rätt grunder är att på ett systematiskt sätt i använda så kallad ”second opinions” där fristående parter i olika skeden får bedöma förslag och lösningar.