Projekt 13630 – Avslutat Utveckling av metoder för sprickbegränsning av hårdnande betongen

Materialdata för sex klimatförbättrade betonger har tagits fram. Beräkningar för ett
antal typsituationer har skett med dessa visande på intressanta effekter av de klimatförbättrade betongerna.

Resultat från analyser av hur sprickrisken påverkas genom variationer av materialegenskaper
generellt genom omfattande känslighetsanalyser pekar ut några parametrar som extra viktiga.
Dessa bör i framtiden lämpligen provas extra noga. Jämförelser med liknande insatser i andra
projekt har skett och presenteras i rapporter.

Analyser visar att modellering av den unga betongens egenskaper kan förbättras och i vissa fall t o m förenklas. Att använda sig av FEM program med möjligheter att beräkna i 3D miljö som har studerats och visar på intressant möjligheter och svårigheter. Dessa analyser möjliggör analyser av komplicerade gjutsituationer.

Genomgången av dagens rekommendationer och regelverk visar på möjligheter att utveckla
dessa vidare möjliggöra bredare tillämpning och enklare användning.

Delresultat från projektet har presenterats i flera seminarier via nätet bland annat genom
arrangemang av Trafikverket. En informell referensgrupp har etablerats under slutförande.
Samarbete och kunskapsutbyte har skett med andra pågående SBUF-finansierade projekt inom området.

Slutsatser och rekommendationer. Sverige är ett föregångsland när det gäller att analysera
sprickrisker orsakade av egenspänningar för de mest skiftande situationer vid gjutning. Kurser
hålls för en växande grupp av användare och vi har en bred kompetens att utföra
spänningsberäkningar och att ta fram arbetsbeskrivningar för eventuella åtgärder.
Förutsättningarna är goda att tillämpa tekniken och vidareutveckla den, inte minst kriterierna i
AMA. Förbättrade analysmetoder bör tas fram, som dessutom bör kunna vara förenklade för
vanliga typfall. En utmaning är att mäta in materialparametrar på ett relevant och
kostnadseffektivt sätt. Detta accentueras vid användning av klimatförbättrade betonger där
observerade beteenden inte alltid liknar de som tidigare dokumenterats, oavsett om
parametrarna är ”receptspecifika” eller ”generella” (se [4]). Laboratoriemetoder bör förfinas och
i några fall nyutvecklas.

Projektet hoppas kunna bidra till utvecklingen ovan så att sprickorna kan undvikas.
Framgångsfaktorn för framtida sprickfria konstruktioner är att samverkan etableras mellan
initierade experter, forskare, utförare, materialleverantörer, beställare och inte minst specialister i laboratoriet. Då kan en nyskapande utveckling ske.