Projekt 12507 – Avslutat Tillståndsbedömning av byggnader med hjälp av förstörande provning av byggnadskomponenter - kopplingar till brukarnas hälsa och upplevd innemiljö
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
En byggnads viktigaste uppgift är att ge brukaren en bra innemiljö utan hälsorisker, samtidigt som samhällets fokus på minskad resursanvändning och hållbart byggande ställer krav på lågenergianvändning och fuktsäkerhet. Att koppla hälsotillstånd och upplevelse av ett inneklimat till byggnadens fysiska tillstånd är nödvändigt för att ge kännedom och i möjlig mån förklarade komplexa samband som behövs för att ge framtida hållbara och ändamålsenliga hus. Det är också väsentligt att utreda befintliga byggnaders tillstånd för att få ett korrekt utgångsläge vid bedömningar och beräkningar vid både nybyggnad och renovering. Mer information om hur brukaren påverkas av byggnaden och byggnaden påverkas av brukaren ger också förutsättningar för samhället att ställa lämpliga krav på nybyggnad, ombyggnad och renovering. Nyckeln till att ta nästa steg i dessa typer av studier är att kunna riva i konstruktionerna, alltså att utföra förstörande provning. I anslutning till att befintlig bebyggelse tas ur bruk har LTH fått tillgång till byggnader där sådana undersökningar kan genomföras. Dessa hus har undersökts, bland annat genom demontering av väggfack från insidan, håltagning genom vägg, syllprover, vindsprover, enkäter till brukarna och loggningar av hygrotermiskt inneklimat. Syftet har varit att optimera metoderna för förstörande provning med tanke på att välja ut rättdelar och detaljer i klimatskalet och konstruktionen att undersöka så att framtida undersökningar blir effektiva, samt att koppla dessa till data från enkäter om hälsa och upplevelse av innemiljö i de hus som fortfarande är bebodda.
Som ett resultat av detta delprojekt ges
- en bild av tillståndet i ett antal "oskadade" byggnader efter normal åldring
- metoder för att kombinera förstörande provning av byggnader med epidemiologiska undersökningar av byggnadernas brukare som en grund för studier i större skala i Kiruna
- tillståndet hos utvalda konstruktionsdelar utöver vad normala besiktningar ger
- en jämförelse mellan förstörande och icke-förstörande provningsmetoder
- en översiktlig bild av hälsa, upplevelse av innemiljön
Vad som kan konstateras är att det är mycket som överensstämmer mellan icke förstörande och förstörande provningar samtidigt som både skadebild och byggtekniskt utförande kan skilja. Exempelvis är avsaknaden av luft- och ångspärrar väsentlig liksom utformning och funktion hos luftspalter. Hålproverna som gjordes var ett förhållandevis snabbt sätt att få en uppfattning om väggars innehåll, men begränsas ändå till ett betydligt mindre området än ett helt regelfack. För att få representativa resultat från fuktkvotsmätningarna på syllar som delas upp i mindre delar bör syllarna helst tas ut innan eller omedelbart efter utflyttning. Mögel på kalla vindar är ett problem i dessa byggnader. Detta gällde även vindar som inte var tilläggsisolerade. Det var överraskande mycket skador på vindsbjälklaget. Besiktning visade sig inte vara ett helt tillfredsställande sätt att upptäcka skador eftersom en hel del angrepp var osynliga för blotta ögat även om konstruktionsdelen var synlig. Slutsatsen är att förstörande provningar tillför mycket kunskap om tillståndet för en begagnad byggnad som inte en överlåtelsebesiktning ensamt kan ge. Denna kunskap är en nödvändig grund för korrekta renoveringar såväl som nybyggnad.
Som ett resultat av detta delprojekt ges
- en bild av tillståndet i ett antal "oskadade" byggnader efter normal åldring
- metoder för att kombinera förstörande provning av byggnader med epidemiologiska undersökningar av byggnadernas brukare som en grund för studier i större skala i Kiruna
- tillståndet hos utvalda konstruktionsdelar utöver vad normala besiktningar ger
- en jämförelse mellan förstörande och icke-förstörande provningsmetoder
- en översiktlig bild av hälsa, upplevelse av innemiljön
Vad som kan konstateras är att det är mycket som överensstämmer mellan icke förstörande och förstörande provningar samtidigt som både skadebild och byggtekniskt utförande kan skilja. Exempelvis är avsaknaden av luft- och ångspärrar väsentlig liksom utformning och funktion hos luftspalter. Hålproverna som gjordes var ett förhållandevis snabbt sätt att få en uppfattning om väggars innehåll, men begränsas ändå till ett betydligt mindre området än ett helt regelfack. För att få representativa resultat från fuktkvotsmätningarna på syllar som delas upp i mindre delar bör syllarna helst tas ut innan eller omedelbart efter utflyttning. Mögel på kalla vindar är ett problem i dessa byggnader. Detta gällde även vindar som inte var tilläggsisolerade. Det var överraskande mycket skador på vindsbjälklaget. Besiktning visade sig inte vara ett helt tillfredsställande sätt att upptäcka skador eftersom en hel del angrepp var osynliga för blotta ögat även om konstruktionsdelen var synlig. Slutsatsen är att förstörande provningar tillför mycket kunskap om tillståndet för en begagnad byggnad som inte en överlåtelsebesiktning ensamt kan ge. Denna kunskap är en nödvändig grund för korrekta renoveringar såväl som nybyggnad.
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB/Region Norrland
Projektledare
- Jesper Arfvidsson jesper.arfvidsson@byggtek.lth.se