Projekt 1068 – Avslutat Putsbalk för hål i murverk
Fördjupningsmaterial
Informationsblad
Sammanfattning
I murverksstommar kan rörelser som betingas av sättningar, temperatur eller fukt orsaka sprickor. Men sprickor i murverk kan också bero på att man har tagit upp hål eller ändrat den lastupptagande förmågan. Projektet ingår som en bland flera studier med syfte att pröva okonventionella sätt att förstärka tegelbalkar i samband med håltagning - jämför SBUF informerar 89:3 7 om klämförband.
SBUF har lämnat stöd till projektet, som genomförts i samverkan mellan Betongsprutnings AB Besab och avdelningen för byggnadskonstruktion vid CTH. FoU-Väst har utgjort referensgrupp. CTH har i samråd med Boverket gjort laboratorieförsök, där 1½-stens tegelbalkar tillverkats, försetts med sträckmetallnät, putsats och belastats.
Ett inputsat sträckmetallnät, som är fäst med skruv vid underlaget, visar sig kunna överföra betydande krafter från ett murverksparti till ett annat. Dessutom verkar nätet som en balkförstärkning, som ger murverket god lastkapacitet vid håltagning. Putsbalkmetoden är därför användbar vid förstärkning av
1. sprickzoner i murverk
2. överbyggnad inför håltagning i murverk.
Det infästningssystem som utvecklats vid försöken kallas bussningsmetoden
Armering med sträckmetallnät är sannolikt den billigaste stålförstärkningen i marknaden, även i varmförzinkat utförande. Av de provade sträckmetallnäten hade Welands nät typ 1343 4030 12 de lämpligaste egenskaperna. Det provade putsbruket är ett kalkcementbruk (B-bruk), som även skyddar mot korrosion och brand.
Hur sträckmetallnätet placeras vid håltagning framgår av figuren.
Putsbalkmetodens begränsningar vid håltagning i murverk är:
- fria öppningsmåttet < 2,0 m för permanenta öppningar och <2,5 m för temporära konstruktioner
- balkhöjd >1/3 av fri spännvidd
- ingen väsentlig lastökning får förekomma, dvs dimensioneras för egentyngd + ständig last före förstärkning
- all infästning bör ske enligt bussningsmetoden.
Metoden ger en mycket god sammanhållning i ett sprucket murverk. Dessutom kan öppningar upp till 2,5 m tas upp i äldre murverk billigt, enkelt och säkert. Lastkapaciteten är god och fullt tillräcklig för normala laster i kontor och bostäder.
Laboratorieförsöken har resulterat i ett typgodkännande (5898/91).
SBUF har lämnat stöd till projektet, som genomförts i samverkan mellan Betongsprutnings AB Besab och avdelningen för byggnadskonstruktion vid CTH. FoU-Väst har utgjort referensgrupp. CTH har i samråd med Boverket gjort laboratorieförsök, där 1½-stens tegelbalkar tillverkats, försetts med sträckmetallnät, putsats och belastats.
Ett inputsat sträckmetallnät, som är fäst med skruv vid underlaget, visar sig kunna överföra betydande krafter från ett murverksparti till ett annat. Dessutom verkar nätet som en balkförstärkning, som ger murverket god lastkapacitet vid håltagning. Putsbalkmetoden är därför användbar vid förstärkning av
1. sprickzoner i murverk
2. överbyggnad inför håltagning i murverk.
Det infästningssystem som utvecklats vid försöken kallas bussningsmetoden
Armering med sträckmetallnät är sannolikt den billigaste stålförstärkningen i marknaden, även i varmförzinkat utförande. Av de provade sträckmetallnäten hade Welands nät typ 1343 4030 12 de lämpligaste egenskaperna. Det provade putsbruket är ett kalkcementbruk (B-bruk), som även skyddar mot korrosion och brand.
Hur sträckmetallnätet placeras vid håltagning framgår av figuren.
Putsbalkmetodens begränsningar vid håltagning i murverk är:
- fria öppningsmåttet < 2,0 m för permanenta öppningar och <2,5 m för temporära konstruktioner
- balkhöjd >1/3 av fri spännvidd
- ingen väsentlig lastökning får förekomma, dvs dimensioneras för egentyngd + ständig last före förstärkning
- all infästning bör ske enligt bussningsmetoden.
Metoden ger en mycket god sammanhållning i ett sprucket murverk. Dessutom kan öppningar upp till 2,5 m tas upp i äldre murverk billigt, enkelt och säkert. Lastkapaciteten är god och fullt tillräcklig för normala laster i kontor och bostäder.
Laboratorieförsöken har resulterat i ett typgodkännande (5898/91).