Projekt 12597 – Avslutat Stomskydd - en metod för lufttätning av byggnader
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Med stomskydd menas ett yttre skikt som kan appliceras mot vindskyddsskivan och som är lufttätt, diffusionsöppet och ofta fungerar som kapillärbrytande vattenbarriär. Stomskydd kan sannolikt anordnas på många olika sätt, men denna förstudie begränsar sig till stomskydd bestående av en duk eller ett vätskebaserat membran.
Dukbaserade stomskydd har används i mer än 40 år i Nordamerika där dess främsta syfte ha varit att skydda träregelstommen, i ventilerade väggkonstruktioner, från inträngande vatten. Erfarenheter visar att om denna typ av stomskydd monteras felaktigt så kan det leda till förvärrade fuktskador.
I Norge används dukbaserade stomskydd som ett yttre lufttätande skikt i klimatskalet, detta skikt kallas "vindsperren" (vindspärren). Det inre skiktet i väggen benämns "dampsperren" (ångspärren). Norska studier av byggnaders lufttäthet visar att vindspärren i hög grad bidrar till byggnadens lufttäthet.
Det rollbara (vätskebaserade) stomskyddet utvecklades under 1990-talet i Nordamerika för att skydda träregelstommen vid putsade fasaden, Exterior Insulation and Finish Systems (EIFS). Detta system kan användas bakom alla typer av fasader och rätt utfört även hindrar luftinträngning och därmed bidrar till byggnadens lufttäthet.
Genom att tidigt applicera ett stomskydd på vindskyddskivorna kan klimatskalets lufttäthet förbättras tidigt i byggskedet, innan plastfolien är monterad. Den förbättrade lufttätheten kan användas till att markant förbättra byggarbetsplatsen inomhusklimat och energieffektivitet. Med ett lufttätt klimatskal kan även styrda torkinsatser sättas in med avsedd verkan.
Ett stomskydd (med rätt egenskaper) kan fungera som ett väderskydd för regelverket och vindskyddsskivan, fram till det att fasadsystemet monterats. Detta sker då i samverkan med täta lösningar för fönster, dörrar och andra öppningar i byggnadens klimatskal.
Under driftskedet kan stomskyddet ha den ena, eller båda, av följande funktioner:
- En yttre lufttät barriär som förhindrar anblåsning i isoleringen samt förbättrar byggnadens lufttäthet (Enligt norsk princip)
- En extra vattenavvisande barriär som skyddar byggnadens stomme från kapillär uppfuktning av inträngande vatten (Enligt nordamerikansk princip).
I båda av dessa fall är stomskyddet relativt diffusionsöppet för att möjliggöra uttorkning av byggfukt etcetera. Beräkningar i denna förstudie visar att det kan förekomma en (teoretisk) risk, för förhöjda fukttillstånd, förknippad med användandet av stomskydd. Därför rekommenderas att en Fuktsäkerhetsprojektering utförs innan stomskydd väljs.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Stomskydd - En metod för lufttätning och fuktsäkring av byggnader med lätta klimartskal", Stephen Burke, NCC, Anders Kumlin, AK-konsult och Anders Sjöberg, STO Scandinavia (30 sidor och 3 bilagor).
Dukbaserade stomskydd har används i mer än 40 år i Nordamerika där dess främsta syfte ha varit att skydda träregelstommen, i ventilerade väggkonstruktioner, från inträngande vatten. Erfarenheter visar att om denna typ av stomskydd monteras felaktigt så kan det leda till förvärrade fuktskador.
I Norge används dukbaserade stomskydd som ett yttre lufttätande skikt i klimatskalet, detta skikt kallas "vindsperren" (vindspärren). Det inre skiktet i väggen benämns "dampsperren" (ångspärren). Norska studier av byggnaders lufttäthet visar att vindspärren i hög grad bidrar till byggnadens lufttäthet.
Det rollbara (vätskebaserade) stomskyddet utvecklades under 1990-talet i Nordamerika för att skydda träregelstommen vid putsade fasaden, Exterior Insulation and Finish Systems (EIFS). Detta system kan användas bakom alla typer av fasader och rätt utfört även hindrar luftinträngning och därmed bidrar till byggnadens lufttäthet.
Genom att tidigt applicera ett stomskydd på vindskyddskivorna kan klimatskalets lufttäthet förbättras tidigt i byggskedet, innan plastfolien är monterad. Den förbättrade lufttätheten kan användas till att markant förbättra byggarbetsplatsen inomhusklimat och energieffektivitet. Med ett lufttätt klimatskal kan även styrda torkinsatser sättas in med avsedd verkan.
Ett stomskydd (med rätt egenskaper) kan fungera som ett väderskydd för regelverket och vindskyddsskivan, fram till det att fasadsystemet monterats. Detta sker då i samverkan med täta lösningar för fönster, dörrar och andra öppningar i byggnadens klimatskal.
Under driftskedet kan stomskyddet ha den ena, eller båda, av följande funktioner:
- En yttre lufttät barriär som förhindrar anblåsning i isoleringen samt förbättrar byggnadens lufttäthet (Enligt norsk princip)
- En extra vattenavvisande barriär som skyddar byggnadens stomme från kapillär uppfuktning av inträngande vatten (Enligt nordamerikansk princip).
I båda av dessa fall är stomskyddet relativt diffusionsöppet för att möjliggöra uttorkning av byggfukt etcetera. Beräkningar i denna förstudie visar att det kan förekomma en (teoretisk) risk, för förhöjda fukttillstånd, förknippad med användandet av stomskydd. Därför rekommenderas att en Fuktsäkerhetsprojektering utförs innan stomskydd väljs.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Stomskydd - En metod för lufttätning och fuktsäkring av byggnader med lätta klimartskal", Stephen Burke, NCC, Anders Kumlin, AK-konsult och Anders Sjöberg, STO Scandinavia (30 sidor och 3 bilagor).
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB
Projektledare
- Anders Sjöberg a.sjoberg@sto.com