Projekt 13109 – Avslutat Kartläggning och omfattning av missfärgade fasader

I rapporten redovisas en studie som haft syftet att kartlägga nuläget beträffande omfattningen av missfärgade fasader i det svenska fastighetsbeståndet. Studien innehåller dels en fältundersökning där ett antal byggnaders fasader studerats, dels en enkätstudie där fastighetsförvaltare fått dela med sig av sina erfarenheter.
Det är tydligt att missfärgade fasader kan orsaka problem, till exempel på grund av kostnader för underhåll och rengöring, klagomål från boende eller ett nedsatt allmänt intryck av fastighetsbeståndet. Samtidigt finns det många fastighetsförvaltare som inte anser det vara något generellt problem.

Majoriteten av byggnaderna som ingick i fältstudien var byggda på 1930-1950 talet. Vi har inga uppgifter om hur gamla fasaderna var, till exempel kan de ha tilläggsisolerats och bytt fasadpanel vid senare tillfälle. Från enkätstudien bekräftades att missfärgning kan utgöra ett problem även på relativt nya byggnader, yngre än 10 år. Dessutom förväntar sig många förvaltare att en fasad inte ska få problem med oacceptabel påväxt inom 10 år efter byggnadens färdigställande.

Både alger och svampar förekommer tillsammans i de flesta fall där missfärgning finns. För att en rengöring skall kunna vara effektiv måste därför de metoder och kemiska medel som används kunna ha effekt på båda dessa organismtyper. Alger och svampar är helt skilda organismgrupper med olika växtsätt, krav på näring och så vidare. Flera tidigare studier har visat att en metod som fungerat för att avlägsna en typ av mikroorganism inte fungerat på en annan. Att olika organismgrupper förekommer tillsammans bör även beaktas vid laboratorieprovningar när materials resistens mot påväxt ska provas.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Kartläggning och omfattning av missfärgade fasader på svenska bostadsfastigheter", Gunilla Bok och Pernilla Johansson, bägge RISE Samhällsbyggnad, (33 sidor med bilagor).