Projekt 12489 – Avslutat Sprickbildning i puts, fasadputs på skivunderlag i dränerade och ventilerade konstruktioner

Forskning vid Lunds Tekniska Högskola. Fuktskador i enstegstätade fasader med puts på isolering och regelstommar har orsakat samhället stora kostnader. Allt eftersom riskerna med fasadtypen har blivit kända har användningen av en alternativ byggmetod där puts appliceras på skivor ökat. Med denna uppbyggnad kan regn som passerar fasadbeklädnaden dränera ut i underkant spalt medan fukt som absorberas i väggen förväntas torka med hjälp av ventilation. Det är dock mycket osäkert hur stor ventilationen i en ytterväggsspalt faktiskt blir. Detta innebär att det är svårt att göra kvalificerade bedömningar av vilken uttorkningsförmåga och därmed fuktsäkerhet som uppnås med en ventilerad putsfasad.

En annan osäkerhet med puts på skiva är om fuktrörelser i materialen över tid kommer att initiera sprickor över skivskarvar och andra defekter som negativt påverkar fasadens estetik och beständighet.

De frågeställningar som undersökts i projektet är:
1. Vilken luftomsättning finns i en spalt bakom puts på skiva.
2. Vad betyder luftomsättningen för uttorkningsförmågan.
3. Går luftomsättningen i en spalt att modellera.
4. Vilka fuktrörelser uppstår i en fasadbeklädnad med puts på skiva.

I frågeställning 1-2 har speciellt undersökts skillnader mellan två typer av luftspaltsbildande läktsystem som ofta används i praktiken - vertikala träläkt respektive horisontella stålläkt som är perforerade med hål. Stålläkten finns i olika utföranden och ger produktionstekniska fördelar när läkt skall fästas mot vertikalställda reglar i väggstommen.

Luftomsättning
Den genomsnittliga luftomsättningen (omsättning per timme) i spalterna baserat på mätningar var
- 230-310 med vertikala läkt
- 75-100 med horisontella läkt Lindab
- 95-130 med horisontella läkt Europrofil
Den med modeller beräknade genomsnittliga luftomsättningen var i samma storleksordning som mätningarna visade (avvikelse mindre än 20 %).

Fuktutbyte
Spaltutformningen har stor betydelse för storleken på fuktutbytet om materialet mot spalten är fuktmättat över stora ytor och torkar genom avdunstning. Vid sådana extrema fuktbelastningar påverkar horisontella stålläkt, en ljus fasadkulör och, speciellt, en liten spaltbredd fuktutbytet negativt. När torkning måste ske genom diffusion till spalten tenderar skillnader mellan olika spaltutformningar att jämnas ut. Det framkom att vertikala läkt är det mest fördelaktiga alternativet i avdunstningsfasen men att horisontella stålläkt ger ett likvärdigt fuktutbyte när fukt måste diffundera genom ett "torrt skikt".

Slutredovisningen utgörs av doktorsavhandlingen "Rendered rainscreen walls - Cavity ventilation rates, ventilation drying and moisture-induced cladding deformation", Jörgen Falk, LTH och Skanska (83 sidor, 4 vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).