Projekt 12877 – Avslutat Utredning av behov av efterbehandling av utsida på svetsade konstruktioner, Arbetsmiljöproblem vid putsning av svetsfogar
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
När en svetsad rostfri konstruktion exponeras för en korrosiv miljö blir själva svetsområdet den svagaste länken ur korrosionssynpunkt. I referensverket för projektering och utförande av VVS-installationer anges att "svets (ska) rengöras utvändigt från svetspärlor och slaggrester..." Rengöringen av svetsfogar i rostfritt stål sker mekaniskt med putsrondell, vilket genererar cancerogena inhalerbara partiklar av bland annat nickel och sexvärt krom. Genomförda studier har fokuserat på korrosionsrisk i rörets insida, medan denna utredning avser dess utsida - att se om det är möjligt att formulera begränsningar av kravet i avgränsade miljöer.
Syftet med projektet är att klargöra om behovet av mekanisk rengöring som efterbehandling av svets i rostfritt stål för att förebygga vattenskador genom korrosion är så påtaglig att det står över de hälsorisker som yrkesarbetarna utsätts för eller om det finns relevans i att formulera olika krav på efterbehandling, beroende av den miljö som konstruktionen är placerad i. Studien utförs genom sammanställning av litteratur- och erfarenhetsstudie, insamling av kunskap från verkliga miljöer samt enkätundersökning.
Denna utredning är koncentrerad till att studera korrosionsresistensen på utsidan av en svetsad konstruktion i rostfritt stål typ 304L och 316L, med kvarvarande svetsoxid.
Mer specifikt ifrågasätter projektet behovet av att utföra en mekanisk efterbehandling, så kallad putsning i miljöer såsom stora kontors- och butiksfastigheter. Stålytan kan antingen vara isolerad eller i direkt kontakt med omgivande atmosfärsmiljö. Syftet med projektet är således att klargöra om behovet av mekanisk rengöring är så påtaglig att det står över de hälsorisker som yrkesarbetarna utsätts för i frånvaro av obekväm och svårhanterlig skyddsutrustning.
Studien fokuserar på rörsystem i torr icke korrosiv inomhusmiljö med normal rumstemperatur och luftfuktighet såsom kontors- och butiksfastigheter. Avgränsningen innebär att projektet inte gör anspråk på att utvärdera korrosionsresistansen av övriga miljöer där svetsade rostfria konstruktioner förekommer.
Korrosionsrisker från utsidan på rostfria stålytor med kvarvarande svetsoxider är inte tillräckligt väl undersökt. Att så är fallet kan bero på att miljön är så pass snäll att korrosion sällan inträffar, eller så långsam att resultatet är ointressant. Frågan blir då snarare hur kraftfull försvagningen är ur korrosionssynpunkt med kvarvarande svetsoxider i denna lågkorrosiva miljö.
Resultatet av aktuell studie har inte påvisat krav på efterbehandling av svetsfogar i rostfritt stål av typ 304L och 316L i icke-korrosiva miljöer, men inte heller kunnat visa på det motsatta, att kraven kan åsidosättas. Tillräckliga belägg saknas i dagsläget för att kunna ändra branschrekommendationer i VVS-AMA. Problemet med korrosion från utsidan i direkt närhet av svetsoxider är helt enkelt inte tillräckligt väl utrett. Aktuellt projekt lämnar därför rekommendationer på vidare studier, för att täcka kunskapsluckan.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Korrosionsrisker med kvarvarande svetsoxider på utsidan av rör i rostfritt stål", Ulf Sender, Swerea KIMAB (27 sidor med bilagor).
Syftet med projektet är att klargöra om behovet av mekanisk rengöring som efterbehandling av svets i rostfritt stål för att förebygga vattenskador genom korrosion är så påtaglig att det står över de hälsorisker som yrkesarbetarna utsätts för eller om det finns relevans i att formulera olika krav på efterbehandling, beroende av den miljö som konstruktionen är placerad i. Studien utförs genom sammanställning av litteratur- och erfarenhetsstudie, insamling av kunskap från verkliga miljöer samt enkätundersökning.
Denna utredning är koncentrerad till att studera korrosionsresistensen på utsidan av en svetsad konstruktion i rostfritt stål typ 304L och 316L, med kvarvarande svetsoxid.
Mer specifikt ifrågasätter projektet behovet av att utföra en mekanisk efterbehandling, så kallad putsning i miljöer såsom stora kontors- och butiksfastigheter. Stålytan kan antingen vara isolerad eller i direkt kontakt med omgivande atmosfärsmiljö. Syftet med projektet är således att klargöra om behovet av mekanisk rengöring är så påtaglig att det står över de hälsorisker som yrkesarbetarna utsätts för i frånvaro av obekväm och svårhanterlig skyddsutrustning.
Studien fokuserar på rörsystem i torr icke korrosiv inomhusmiljö med normal rumstemperatur och luftfuktighet såsom kontors- och butiksfastigheter. Avgränsningen innebär att projektet inte gör anspråk på att utvärdera korrosionsresistansen av övriga miljöer där svetsade rostfria konstruktioner förekommer.
Korrosionsrisker från utsidan på rostfria stålytor med kvarvarande svetsoxider är inte tillräckligt väl undersökt. Att så är fallet kan bero på att miljön är så pass snäll att korrosion sällan inträffar, eller så långsam att resultatet är ointressant. Frågan blir då snarare hur kraftfull försvagningen är ur korrosionssynpunkt med kvarvarande svetsoxider i denna lågkorrosiva miljö.
Resultatet av aktuell studie har inte påvisat krav på efterbehandling av svetsfogar i rostfritt stål av typ 304L och 316L i icke-korrosiva miljöer, men inte heller kunnat visa på det motsatta, att kraven kan åsidosättas. Tillräckliga belägg saknas i dagsläget för att kunna ändra branschrekommendationer i VVS-AMA. Problemet med korrosion från utsidan i direkt närhet av svetsoxider är helt enkelt inte tillräckligt väl utrett. Aktuellt projekt lämnar därför rekommendationer på vidare studier, för att täcka kunskapsluckan.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Korrosionsrisker med kvarvarande svetsoxider på utsidan av rör i rostfritt stål", Ulf Sender, Swerea KIMAB (27 sidor med bilagor).
Projektansvarig
- TKI Teknikinstallationer AB
Projektledare
- Charlotte Casserfelt charlotte.casserfelt@tki.se