Projekt 13360 – Avslutat Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö - del 3
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
- SBUF 13360 Bilaga Dränerande hårdgjorda ytor Entreprenörperspektiv.pdf (2,06 MB)
- SBUF 13360 Slutrapport Dränerande hårdgjorda ytor - HVS del 2 och 3.pdf (3,33 MB)
Informationsblad
Sammanfattning
Projekten (12832, 13201 och nu föreliggande 13360) ingår som en del i ett större Vinnova-projekt "Klimatsäkrade Systemlösningar för Urbana Ytor".
Rapporten är en sammanfattning med rekommendationer för entreprenörer, projektörer och anläggningsägare. Här berörs de praktiska delarna av arbetet som ett utdrag från Vinnova-rapporten och en del uppfångade kommentarer från projektmöten. Sammanfattningen innehåller nya uppgifter från arbetena under 2016-2017, men också några kommentarer från det tidigare projektet 2013-2015.
Som praktiska rekommendationer kommer vi delvis tillbaks till gamla sanningar - noggrannhet, god packning, kontroll av eget arbete och så vidare. Några slutsatser och kompletterande synpunkter från projektmöten:
- Det går att utforma dränerande konstruktioner som fungerar. I en annan del av Vinnova-programmet finns dimensioneringsanvisningar för plattbelagda ytor och kontrollprogram för utförandet.
- God packning av belastade körytor är nödvändig för gott slutresultat. Projektet ger rekommendation att göra plattbelastningsmätningar och att då uppnå värden på Ev2 = 110-140 MPa (beroende av ytans användning)
- Ökat antal överfarter med packningsredskap är ett "tråkigt" men ganska billigt sätt att öka kvaliteten och minska spårbildning. Angivet antal överfarter enligt AMA Mark kan ge för låg bärighet.
- Kontrollera lagertjocklekar, speciellt sättmaterialen. Det är svårt att få bärlagrets överyta exakt och då är det lockande att göra en tjockare avjämning med sättmaterial. Det är ett känt fenomen att finkorniga sättmaterial riskerar att förflytta sig och ge omlagringar som visar sig i spårbildning i ytan efter många lastcykler.
Det är alltså viktigt att hålla lagertjocklekar så att sättmaterialen blir
tunna och jämntjocka.
- Vid dränerande uppbyggnad ska man vara observant på om sättmaterialet tenderar att rinna ner i underliggande lager. I så fall får man endera ändra fraktionerna (kornstorlekarna) eller lägga in ett materialskiljande skikt av textilduk.
- Utformning med ett asfaltbundet bärlager (AG 22) reducerar spårbildningen enligt HVS-mätningarna. Denna typlösning används redan i flera kommuner och innebär givetvis en högre kostnad och innebär större ingrepp vid uppgrävning men ger en robustare köryta.
- Luftigt förstärkningslager 16/90 har god bärighet och kan jämföras med dagens standardlösningar. Det passar utmärkt för trädplanering.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö nedbrytningstester med HVS-utrustning hos VTI -del 2+3, Olov Didriksson, NCC Industry AB (tio sidor och en bilaga).
Rapporten är en sammanfattning med rekommendationer för entreprenörer, projektörer och anläggningsägare. Här berörs de praktiska delarna av arbetet som ett utdrag från Vinnova-rapporten och en del uppfångade kommentarer från projektmöten. Sammanfattningen innehåller nya uppgifter från arbetena under 2016-2017, men också några kommentarer från det tidigare projektet 2013-2015.
Som praktiska rekommendationer kommer vi delvis tillbaks till gamla sanningar - noggrannhet, god packning, kontroll av eget arbete och så vidare. Några slutsatser och kompletterande synpunkter från projektmöten:
- Det går att utforma dränerande konstruktioner som fungerar. I en annan del av Vinnova-programmet finns dimensioneringsanvisningar för plattbelagda ytor och kontrollprogram för utförandet.
- God packning av belastade körytor är nödvändig för gott slutresultat. Projektet ger rekommendation att göra plattbelastningsmätningar och att då uppnå värden på Ev2 = 110-140 MPa (beroende av ytans användning)
- Ökat antal överfarter med packningsredskap är ett "tråkigt" men ganska billigt sätt att öka kvaliteten och minska spårbildning. Angivet antal överfarter enligt AMA Mark kan ge för låg bärighet.
- Kontrollera lagertjocklekar, speciellt sättmaterialen. Det är svårt att få bärlagrets överyta exakt och då är det lockande att göra en tjockare avjämning med sättmaterial. Det är ett känt fenomen att finkorniga sättmaterial riskerar att förflytta sig och ge omlagringar som visar sig i spårbildning i ytan efter många lastcykler.
Det är alltså viktigt att hålla lagertjocklekar så att sättmaterialen blir
tunna och jämntjocka.
- Vid dränerande uppbyggnad ska man vara observant på om sättmaterialet tenderar att rinna ner i underliggande lager. I så fall får man endera ändra fraktionerna (kornstorlekarna) eller lägga in ett materialskiljande skikt av textilduk.
- Utformning med ett asfaltbundet bärlager (AG 22) reducerar spårbildningen enligt HVS-mätningarna. Denna typlösning används redan i flera kommuner och innebär givetvis en högre kostnad och innebär större ingrepp vid uppgrävning men ger en robustare köryta.
- Luftigt förstärkningslager 16/90 har god bärighet och kan jämföras med dagens standardlösningar. Det passar utmärkt för trädplanering.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Dränerande hårdgjorda ytor i stadsmiljö nedbrytningstester med HVS-utrustning hos VTI -del 2+3, Olov Didriksson, NCC Industry AB (tio sidor och en bilaga).
Projektansvarig
- NCC Industry AB
Projektledare
- Olov Didriksson olov.didriksson@ncc.se