Projekt 12867 – Avslutat Praktisk kartläggning av betydande köldbryggor i flerbostadshus

Syftet med projektet har varit att utröna vilka delar av konstruktionen hos vanligt förekommande hustyper från miljonprogramstiden som i praktiken har de mest betydande köldbryggorna. Detta för att kunna ta fram generella, praktiskt användbara och kostnadseffektiva metoder som kan åtgärda energiförluster, komfortproblem, fukt och nedsmutsning.

Det är ett mycket stort antal byggnader som står inför renovering under kommande år. Undersökningen fokuserar på flerbostadshus byggda 1965-1975. Fem hustyper om 37 hus och cirka 2500 lägenheter har studerats, detta är representativa varianter på flerbostadshus från perioden 1961-1974 som ej tilläggsisolerats. En förstudie av ritningsunderlag över objekten genomförts för att identifiera troliga köldbryggor.

Objekten i undersökningen är uppbyggda som följer:
Tre prefabricerade, två rationellt platsbyggda.
- Två typer av betongprefab - bärande och icke bärande, med betong- eller sjöstensfasad.
- Träregelelement i pelarstomme, utfackningsvägg med träreglar eller lättbetong i bokhyllestomme.
- Detaljutformning enligt prefableverantör respektive HSB:s typritningar (platsbyggt).

Objekten har termograferats under vinterhalvåret 2013-2014 med målet att finna regelmässigt återkommande köldbryggor. Det visade sig svårt att få fram bra handlingsunderlag för alla byggnader och att få säkra uppgifter om vilka entreprenörer och leverantörer som varit delaktiga för objekten.

Termograferingsresultaten har jämförts mot ritningsunderlaget. Undersökningen visar att det finns stora köldbryggor, företrädesvis i mellanbjälklagen, men även i detaljanslutningar så som fönster och balkonger. Inte alla konstruktioner visade på den typ av köldbryggor som hade antagits vid ritningsstudien. I några av husen är ett värmerörsystem ingjutet i mellanbjälklagen, vilket gör att värmeförlusten genom köldbryggorna blir större än vad de skulle varit om rörsystemen löpt internt i byggnaderna. Detta innebär att om rörsystemen ska bytas ut och i stället installeras innanför klimatskalet, så måste den termiska komforten kopplad till yttemperatur på golven beaktas.

I projektet har diskuterats vilka förutsättningar i form av bland annat väder som krävs för att kunna genomföra en utvändig termografering av klimatskalet i stor skala och dra slutsatser av resultaten. Projektet konkluderade att den EN-standard som finns att tillgå för termografering är alltför detaljerad för detta syfte men att samma metodik kan följas i förenklad form. En fältstudie kan ge nytta dels genom att termograferingen kan ge svar på hur konstruktionen ser ut och vilka köldbryggor som dominerar, vilket inte alltid kan utläsas ur ritningar, dels genom att utkomsten av en termografering kan ge en helhetsbild av byggnadens kondition och användas som kommunikationshjälpmedel för att diskutera åtgärder med såväl brukare som ägare. I arbetet har också ett förfarande för att genomföra en termograferingsstudie i fält tagits fram, vilket resulterade i ett förslag till riktlinjer som redovisas i rapportens bilaga 2.

Resultaten, tillämpbarheten och potentialen med termografering har presenterats i en workshop med pedagogisk genomgång av resultat med illustrerande termografibilder.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Termografering av flerbostadshus", Linda Martinsson, Charlotte Svensson Tengberg och Claes Engström, samtliga Skanska, samt Anders Ljungberg, NCC (24 sidor och 2 bilagor).