Projekt 12302 – Avslutat Reparation av frostskadad betong
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
- SBUF 12302 Licavh Moisture conditions and frost resistance of concrete in hydraulic structures.pdf (6,42 MB)
- SBUF 12302 Sammanfattning Fuktupptagning och frostbeständighet hos vattenbyggnadsbetong.pdf (1,01 MB)
Informationsblad
Sammanfattning
Observerade avskalningar på betongytan i vattenlinjen på vattenbyggnader i sötvatten beror med stor sannolikhet på en kombination av nedbrytningsmekanismerna urlakning, frysning och nötning.
Urlakning försvagar betongytan och öppnar upp för frostangreppet. Det skadade ytskiktet nöts sedan bort av kolliderande is och drivgods. Processen kan sedan börja om på nytt. Detta scenario stämmer väl överens med gjorda observationer av successiv nedbrytning av betongen i vattenlinjen.
Resultat från utförda försök visar att betong med lågt vct har bättre beständighet mot urlakning än betong med högt vct. Följaktligen blir även beständigheten mot frysning och nötning bättre. Resultat från utförda försök har även visat att makroskopisk islinsbildning kan inträffa i hårdnad betong. Således föreligger det risk för makroskopisk islinsbildning i tunna betongdammar utan isolering. Detta under förutsättning att dammarna utsätts för långa perioder av sträng kyla vintertid. I betong med vct mellan 0,6 och 0,5 föreligger det normalt sett inte någon risk för makroskopisk islinsbildning. Om samma betong däremot har defekter i form av exempelvis ofullständig kompaktering vid armeringsjärn eller att betongen har uppnått en hög vattenmättnadsgrad ökar också risken för makroskopisk islinsbildning. Det övergripande villkoret för makroskopisk islinsbildning är dock att betongdammarna är oisolerade och utsätts för långa perioder av sträng kyla vintertid.
Kunskap och förståelse kring hur betong bryts ned i vattenbyggnader i sötvatten kan användas för att minska risken för förkortad livslängd på konstruktionerna. Även vid reparationsinsatser kan exempelvis materialval baseras på kunskap och förståelse för hur nedbrytningsmekanismerna verkar i syfte att välja material med god beständighet mot förekommande nedbrytningsmekanismer.
Slutredovisningen utgörs av licentiatuppsatsen "Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures", Martin Rosenqvist, LTH (78 sidor, två vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).
Urlakning försvagar betongytan och öppnar upp för frostangreppet. Det skadade ytskiktet nöts sedan bort av kolliderande is och drivgods. Processen kan sedan börja om på nytt. Detta scenario stämmer väl överens med gjorda observationer av successiv nedbrytning av betongen i vattenlinjen.
Resultat från utförda försök visar att betong med lågt vct har bättre beständighet mot urlakning än betong med högt vct. Följaktligen blir även beständigheten mot frysning och nötning bättre. Resultat från utförda försök har även visat att makroskopisk islinsbildning kan inträffa i hårdnad betong. Således föreligger det risk för makroskopisk islinsbildning i tunna betongdammar utan isolering. Detta under förutsättning att dammarna utsätts för långa perioder av sträng kyla vintertid. I betong med vct mellan 0,6 och 0,5 föreligger det normalt sett inte någon risk för makroskopisk islinsbildning. Om samma betong däremot har defekter i form av exempelvis ofullständig kompaktering vid armeringsjärn eller att betongen har uppnått en hög vattenmättnadsgrad ökar också risken för makroskopisk islinsbildning. Det övergripande villkoret för makroskopisk islinsbildning är dock att betongdammarna är oisolerade och utsätts för långa perioder av sträng kyla vintertid.
Kunskap och förståelse kring hur betong bryts ned i vattenbyggnader i sötvatten kan användas för att minska risken för förkortad livslängd på konstruktionerna. Även vid reparationsinsatser kan exempelvis materialval baseras på kunskap och förståelse för hur nedbrytningsmekanismerna verkar i syfte att välja material med god beständighet mot förekommande nedbrytningsmekanismer.
Slutredovisningen utgörs av licentiatuppsatsen "Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures", Martin Rosenqvist, LTH (78 sidor, två vetenskapliga artiklar och en svensk sammanfattning).
Projektansvarig
- Skanska AB
Projektledare
- Skanska AB kyosti.tuutti@skanska.se