Projekt 12869 – Avslutat Gröna ytor på väggar och tak - Fuktsäkerhet i samband med ventilerade, lätta konstruktioner

I Sverige finns ett ökat intresse bland byggherrar och fastighetsägare att bygga och förvalta byggnader som har gröna ytor på tak, och även väggar. Med det ökande intresset ökar behovet av att bygga kunskap kring de gröna klimatskalens inverkan på bland annat fukt- och temperaturförhållanden i konstruktioner samt energianvändning för byggnaden.

Inom ramen för detta projekt har mätningar, simuleringar utförts där kunskapen byggts vidare bland annat för ventilerade gröna väggar och tak. Även intervjuer har utförts, framförallt vad gäller gröna tak där erfarenheter från genomförda projekt har samlats.

Bland resultaten kan nämnas att
- Den gröna väggen (växter planterade i kassetter med växtsubstrat) har en tydligt temperaturutjämnande effekt som till stor del beror på den termiska massan hos växtsubstratet i väggmodulerna
- Den temperaturutjämnande effekten påverkar konstruktionens yttre del på så sätt att den gröna väggen kan vara varmare under vissa perioder och kallare under andra jämfört med en referensvägg utan grön fasad.
- Den värmelagrande effekten hos det gröna klimatskalet innebär också att den relativa fuktigheten påverkas så att den blir högre under vissa perioder (exempelvis under perioder då växtsubstratet lagrar kyla från kalla nätter) och lägre under andra perioder (exempelvis då växtsubstratet lagrar värme från varma och soliga dagar) jämfört med referensväggen.
- Värmeflödet genom ett välisolerat klimatskal i en lågenergibyggnad som inte är försedd med kyla påverkas enligt de genomförda beräkningarna inte positivt av gröna klimatskal. Dock behöver ytterligare simuleringar göras även för byggnader som är försedda med kyla, för byggnader med andra typer av växtsubstrat, substratuppbyggnader osv för att dra mer generella slutsatser.
- Energianvändningen för en byggnad i ett varmare klimat än Sverige (Florida i vårt beräkningsexempel) med mindre mängd värmeisolering och försedd med kyla minskar om ett grönt klimatskal används. Detta förutsätter dock en viss mängd nederbörd (alternativt bevattning).

Slutredovisningen utgörs av rapporten SP2014:xx "Gröna klimatskal - fuktförhållanden, energianvändning och erfarenheter", Eva Sikander och Carl-Magnus Capener, båda SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (42 sidor).