Projekt 12508 – Avslutat Miljöanpassade byggnader - Byggföretagens affärsmässiga möjligheter - Etapp 2 - Doktorsarbete.
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Sammanfattning
Forskningsprojektet vid KTH Fastighetsekonomi.
Fokus i detta forskningsprojekt har legat på att undersöka värdet av gröna bostäder ur ett brett perspektiv, dvs både genom att studera byggherrens och de boendes (kundens) synpunkter.
I avhandlingen ingår sju uppsatser. Undersökningen av byggherrens synpunkter fokuserades på kostnader och potentiella inkomster (uppsats I och VII). Kundernas åsikter undersöktes på tre olika sätt: vilken effekt energi och miljö faktorer hade på beslut att köpa eller hyra en lägenhet (uppsats V), betalningsvilja för gröna bostäder (uppsats VI) och slutligen de boendes trivsel samt nöjdhet med inomhusmiljön (uppsats II,III och IV).
Den första uppsatsen syftade till att undersöka om ökningen av investeringskostnader vid byggande av gröna byggnader kan täckas av framtida energibesparingar och minskning av driftkostnad. Investeringens lönsamhet undersöktes genom att jämföra skillnader i byggkostnader mellan konventionella och gröna bostäder med skillnader i driftskostnader givet olika antaganden om energipriser och räntekrav. Huvudfokus i uppsats VII var också byggkostnader, men denna gång undersöktes hur nya tekniska lösningar påverkar boarea och lönsamhet av energieffektiva bostäder. Genom att konstruera en modell av ett typhus analyserades potentiella ökningar i boarea med nya lösningar och hur detta påverkade lönsamheten i olika geografiska lägen (prisnivåer). Uppsatserna II och IV presenterar resultat från boendeundersökningar. Båda uppsatserna syftar till att undersöka boendes trivsel och nöjdhet med inomhusmiljö samt att testa skillnaden i svar från boende i gröna och konventionella bostäder. Uppsats III fokuserar också på inomhusmiljön, men analysen gjordes på svaren som samlades in under Boverkets projekt BETSI och resultaten är därmed representativa för alla vuxna som bor i flerfamiljshus i Sverige. Uppsats III ger därmed en national kontext för uppsatserna II och IV. Resultaten visar att boende trivs i sina bostäder, men inomhusmiljön har en statistiks signifikanta effekt på allmän nöjdhet faktor. Resultaten i uppsats V tyder på att energi- och miljöaspekter spelar mindre roll i beslutet att köpa eller hyra en lägenhet. Den synliga informationens tillgänglighet angående byggnadens energi- och miljöprestanda, påverkar kundens intresse för dessa faktorer och därmed indirekt hushållets beslut. Resultaten i uppsats VI pekar på att kunderna, som är intresserade av byggnaders energi och miljö prestanda, är villiga att betala mer för gröna bostäder. I uppsatsen diskuteras betalningsvilja för lågenergi-byggnader och för byggnader med miljöcertifikat samt utvärderas om den angivna betalningsviljan är rationell beslut när man tar hänsyn till nuvärdet av framtida energibesparingar.
Slutredovisningen utgörs av doktorsavhandlingen "In the business of building green", Agnieszka Zalejska-Jonsson, KTH (25 sidor och 7 vetenskapliga artiklar).
Fokus i detta forskningsprojekt har legat på att undersöka värdet av gröna bostäder ur ett brett perspektiv, dvs både genom att studera byggherrens och de boendes (kundens) synpunkter.
I avhandlingen ingår sju uppsatser. Undersökningen av byggherrens synpunkter fokuserades på kostnader och potentiella inkomster (uppsats I och VII). Kundernas åsikter undersöktes på tre olika sätt: vilken effekt energi och miljö faktorer hade på beslut att köpa eller hyra en lägenhet (uppsats V), betalningsvilja för gröna bostäder (uppsats VI) och slutligen de boendes trivsel samt nöjdhet med inomhusmiljön (uppsats II,III och IV).
Den första uppsatsen syftade till att undersöka om ökningen av investeringskostnader vid byggande av gröna byggnader kan täckas av framtida energibesparingar och minskning av driftkostnad. Investeringens lönsamhet undersöktes genom att jämföra skillnader i byggkostnader mellan konventionella och gröna bostäder med skillnader i driftskostnader givet olika antaganden om energipriser och räntekrav. Huvudfokus i uppsats VII var också byggkostnader, men denna gång undersöktes hur nya tekniska lösningar påverkar boarea och lönsamhet av energieffektiva bostäder. Genom att konstruera en modell av ett typhus analyserades potentiella ökningar i boarea med nya lösningar och hur detta påverkade lönsamheten i olika geografiska lägen (prisnivåer). Uppsatserna II och IV presenterar resultat från boendeundersökningar. Båda uppsatserna syftar till att undersöka boendes trivsel och nöjdhet med inomhusmiljö samt att testa skillnaden i svar från boende i gröna och konventionella bostäder. Uppsats III fokuserar också på inomhusmiljön, men analysen gjordes på svaren som samlades in under Boverkets projekt BETSI och resultaten är därmed representativa för alla vuxna som bor i flerfamiljshus i Sverige. Uppsats III ger därmed en national kontext för uppsatserna II och IV. Resultaten visar att boende trivs i sina bostäder, men inomhusmiljön har en statistiks signifikanta effekt på allmän nöjdhet faktor. Resultaten i uppsats V tyder på att energi- och miljöaspekter spelar mindre roll i beslutet att köpa eller hyra en lägenhet. Den synliga informationens tillgänglighet angående byggnadens energi- och miljöprestanda, påverkar kundens intresse för dessa faktorer och därmed indirekt hushållets beslut. Resultaten i uppsats VI pekar på att kunderna, som är intresserade av byggnaders energi och miljö prestanda, är villiga att betala mer för gröna bostäder. I uppsatsen diskuteras betalningsvilja för lågenergi-byggnader och för byggnader med miljöcertifikat samt utvärderas om den angivna betalningsviljan är rationell beslut när man tar hänsyn till nuvärdet av framtida energibesparingar.
Slutredovisningen utgörs av doktorsavhandlingen "In the business of building green", Agnieszka Zalejska-Jonsson, KTH (25 sidor och 7 vetenskapliga artiklar).
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB
Projektledare
- Staffan Hintze staffan.hintze@ncc.se