Projekt 13074 – Avslutat Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
- SBUF 13074 Bilaga 1 Enkät.pdf (250,97 KB)
- SBUF 13074 Slutrapport Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus.pdf (2,21 MB)
Informationsblad
Sammanfattning
Forskning vid Lunds Tekniska Högskola. Boverkets byggregler (BBR) ställer krav på byggnaders energiprestanda och poängterar vikten av att kunna utföra energibalansbalansberäkningar med resultat som stämmer väl med uppmätta värden i den färdiga byggnaden.
Detta projekt hade som övergripande syfte att testa den faktiska möjligheten att genomföra probabilistiska energibalansberäkningar, jämföra beräknad spridning mot uppmätt energianvändning i ett bostadsområde och studera vilka indata som har den största påverkan på variationen av resultat.
I detta projekt har probabilistiska energibalansberäkningar genomförts för två olika objekt: ett standard-enfamiljshus (inledande testfall, i rapporten även kallat Småhus) och ett enfamiljs passivhus (i rapporten även kallat Passivhus). För att göra detta projekt möjligt, har två mjukvaruföretag som gör energibalansberäkningsprogram, EQUA Simulation AB och StruSoft AB, utvecklat nya modifierade versioner av sin mjukvara för energibalansberäkningar och Lunds universitet har tagit fram indatafiler innehållande slumpmässiga indataparametrar till de två beräkningsprogrammen. Programmen läser in hur många beräkningsfall som ska simuleras och de olika indataparametrarnas värden som därefter används i energibalansberäkningarna. Det totala resultatet fås sedan ut som specifik energianvändning för de olika testfallen.
Resultaten från både det första provet av metoden (Småhus) och de riktiga objekten (Passivhusen) uppvisade goda resultat. De energimätningar som genomfört i 26 passivhus stämde mycket väl överens med energibalansberäkningen med Monte Carlo-metoden.
Denna studie har också visat att mycket krävs av energiberäknaren och denne måste förstå sin indata och den byggnad som är föremål för energibalansberäkningen. Spridningen begränsades i detta fall med flera parametrar baserade på en kombination av uppmätt data och antagande. Trots det hade resultatet ändå en spridning från 32 till 73 kWh/m2Atemp, år i ett passivhus! Analysen av indata visade att brukarbeteende hade den största påverkan på energianvändning i husen, och att till synes identiska hus kan ha en stor variation i uppmätt energianvändning.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus", Stephen Burke och Anders Ljungberg, bägge NCC, Johnny Kronvall, Strusoft, Magnus Wiktorsson, LTH, och Per Sahlin, EQUA (28 sidor).
Detta projekt hade som övergripande syfte att testa den faktiska möjligheten att genomföra probabilistiska energibalansberäkningar, jämföra beräknad spridning mot uppmätt energianvändning i ett bostadsområde och studera vilka indata som har den största påverkan på variationen av resultat.
I detta projekt har probabilistiska energibalansberäkningar genomförts för två olika objekt: ett standard-enfamiljshus (inledande testfall, i rapporten även kallat Småhus) och ett enfamiljs passivhus (i rapporten även kallat Passivhus). För att göra detta projekt möjligt, har två mjukvaruföretag som gör energibalansberäkningsprogram, EQUA Simulation AB och StruSoft AB, utvecklat nya modifierade versioner av sin mjukvara för energibalansberäkningar och Lunds universitet har tagit fram indatafiler innehållande slumpmässiga indataparametrar till de två beräkningsprogrammen. Programmen läser in hur många beräkningsfall som ska simuleras och de olika indataparametrarnas värden som därefter används i energibalansberäkningarna. Det totala resultatet fås sedan ut som specifik energianvändning för de olika testfallen.
Resultaten från både det första provet av metoden (Småhus) och de riktiga objekten (Passivhusen) uppvisade goda resultat. De energimätningar som genomfört i 26 passivhus stämde mycket väl överens med energibalansberäkningen med Monte Carlo-metoden.
Denna studie har också visat att mycket krävs av energiberäknaren och denne måste förstå sin indata och den byggnad som är föremål för energibalansberäkningen. Spridningen begränsades i detta fall med flera parametrar baserade på en kombination av uppmätt data och antagande. Trots det hade resultatet ändå en spridning från 32 till 73 kWh/m2Atemp, år i ett passivhus! Analysen av indata visade att brukarbeteende hade den största påverkan på energianvändning i husen, och att till synes identiska hus kan ha en stor variation i uppmätt energianvändning.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Beräkningsmetod för sannolik energianvändning i bostadshus", Stephen Burke och Anders Ljungberg, bägge NCC, Johnny Kronvall, Strusoft, Magnus Wiktorsson, LTH, och Per Sahlin, EQUA (28 sidor).
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB
Projektledare
- Stephen Burke stephen.burke@ncc.se