Projekt 12826 – Avslutat Egenkontroll i byggandet - hur fungerar det? – Etapp I

Detta projekts syfte var att kartlägga och analysera nuläget kring hur egenkontrollen fungerar i byggandet. Vi har genomfört 27 intervjuer och 12 granskningar av egenkontrollplaner, varav fem intervjuer täcker nyckelaktörer, 21 täcker fem projekt och platsbesök och två är med kontrollansvariga. Vidare har genomförts studier av befintlig litteratur i ämnet.

Mot bakgrund av detta diskuteras innehåll och status i egenkontroll och kvalitet. För alla företag, projekt och byggplatser finns en vis nivå av fel och brister. Ingen presterar alltså excellent. Utöver denna konklusion finns en stor variation på kvalitetsprestanda. Det finns även en stor mångfald i angreppsättet till kvalitet och egenkontroll.

Sammanfattningsvis identifierar rapporten tre typer av strategi; ”kvalitet som företagsstrategi”, ”platschefen tar på sig rollen” och ”hantverkarna kan själv”: Företag med kvalitet som integrerad strategi känns vara de som har bäst prestanda. Den stora merparten av dessa är dock placerade tidigt i värdekedjan, och bara ett entreprenörföretag följer i praktiken denna strategi. Projektering (ifrån det tidiga skedet) framvisar dock också här fel och brister, som upptäcks på plats av entreprenörerna. På tre platser finner vi platschefer som är redo att ta på sig rollen som eldsjälar för kvalitet och egenkontroll. När det fungerar som bäst är egenkontrollen effektiv pådrivare för att upptäcka fel tidigt och sätta in åtgärder. Platschefernas arbetssätt är dock inte i något av de undersökta fallen understött av företagen. På två platser finns en stor skepsis mot det formella egenkontrollsystemet. Särskild hantverkarna själva anser att deras yrkeskompetenser säkerställer en ”inre” kvalitet, något som kanske inte slår igenom i excellent prestanda för bygget i sig. Erfarenhet av systemet med egenkontrollen har lett till uppbyggnad av utbredd anpassningskompetens. Aktörerna har blivit bra på att anpassa egenkontrollen till konkreta byggprojekt. Många aktörer redovisar i detalj de anpassningar de gör i det enskilda projektet. Huvudentreprenörerna är dock idag oftast helt beroende av underentreprenörerna och dessa köps ofta på lägst pris trots att inköpare och platschef är medvetna om att det ibland innebär sämre kvalitet. Underentreprenörerna presterar också ojämnt avseende egenkontroll på de besökta platserna. Utbildning och kompetensutveckling är ett undantag avseende egenkontroll och kvalitet. Brister i koordination är en dokumenterad orsak till kvalitetsproblem. I rapporten finns observerade brister i koordination mellan projektörer och underentreprenörer, och mellan underentreprenörer och huvudentreprenörens platschefer. Strukturen med egenkontroll, där varje kategori strikt koncentrerar sig på det egna uppdraget är i viss mån bidragande till uppsplittringen i ansvarsområden/entreprenader och bidrar inte direkt till att åtgärda koordinationsutmaningen. Relationen mellan egenkontrollaktiviteter i byggprocessen och administrationen av motsvarande aktiviteter avseende plan- och bygglagen är svag och inte särskild tydlig. Myndigheternas tolkning av lagen sätter i stort sett en ram, utan att blanda sig i konkreta frågar. Om detta är effektivt för samhället kan ifrågasättas, men är inte undersökt i denna studie.

I rapporten föreslås att ett vidare arbete görs utifrån ett företagsperspektiv och ett samhällsperspektiv: I korthet avses att utveckla excellent kvalitet via företagsstrategi kopplat med ett samordnat arbetssätt av byggarbetsplatsens tjänstemän och hantverkare, och samtidig utveckla Plan- och bygglagens egenkontroll, till exempel via komparativa studier i jämförbara länder.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Status egenkontroll", Christian Koch, Chalmers, och Rolf Jonsson, Wäst Bygg (37 sidor).