Trendspaning Utmanande möjligheter inom hållbarhetsområdet

Per Löfgren, hållbarhetsexpert i SBUF:s kansli spanar om trender sommaren 2024.

Hållbarhet inom byggbranschen är en komplex fråga som kräver samarbete, innovation och långsiktigt tänkande. Genom att integrera hållbarhetsprinciper i alla aspekter av byggprocessen kan vi skapa en mer hållbar framtid för oss själva och kommande generationer.

Trendspaning är i sex delar som lyfter:

1. Att byggprocessen behöver utvecklas med hänsyn till klimatförändringarna
2. Cirkulär ekonomi med material som resurser
3. Krav på energiprestanda driver utveckling och energieffektivitet
4. Transport och infrastruktur i ett hållbart ekosystem
5. Social hållbarhet är att inkludera olika perspektiv
6. Digitaliseringen kräver en innovativ hållbar standardisering…

Trendspaning, del 1 Byggprocessen behöver utvecklas med hänsyn till klimatförändringarna

Bygg- och fastighetsbranschen står för cirka 20 procent av Sveriges klimatavtryck enligt Boverket. Att minska påverkan på klimatet och miljön samt ställa om till en verksamhet med lägre klimatavtryck är en stor utmaning för byggbranschen, men det utgör även en betydande möjlighet för både kommersiella aktörer och kommuner. Ökade hållbarhetskrav påverkar många bolag, och högre krav på rapportering kan vara utmanande men ger också möjlighet till mer kontroll över verksamheten och värdekedjan. Kommande lagstiftning från EU om hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet är två exempel på att kraven på transparens och arbete i hela värdekedjan blir allt viktigare.

Klimatförändringar påverkar också branschen i form av till exempel ökad värme i storstäder, ökade vattenflöden, fler skyfall, ökad risk för översvämningar och ett snabbare växlande klimat. Byggprocessen behöver utvecklas för att ta hänsyn till effekterna av klimatförändringarna.

Biologisk mångfald är ett annat område som blir allt viktigare att hantera i kölvattnet av klimatfrågan. Den ligger ännu på efterkälken men kommer att behöva lyftas upp på företagens agenda och inkluderas i deras strategier, kravställas i leverantörskedjan, hanteras vid markexploatering och i driften av städer och infrastruktur. 

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:  

• Klimatdata: Insamling, hantering, beräkning, standardisering och analys av klimatdata är nödvändigt för att skapa beslutsunderlag och driva klimatarbetet framåt.
  
  
• Klimatriskanalyser: För att anpassa byggandet till ett förändrat klimat behöver utvecklas och genomföras för att kartlägga risker, sårbarheter och att genomföra åtgärdsplaner.
  
  
• Utfasning av fossila bränslen och elektrifiering: En viktig del av omställningen handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen för transporter, på byggarbetsplatser, för arbetsmaskiner och verktyg. Hur kan bränslena ersättas av förnyelsebara bränslen och elektrifiering?
  
  
• Material- och metodutveckling: Som största enskilda utsläppskälla, behöver byggmaterialen få mindre klimatavtryck. Utveckling, tester och praktisk användning av nya material i konstruktioner och byggnader är en viktig del i utvecklingsarbetet.
  
  
• Biologisk mångfald: Att nyttja gröna och blåa strukturer och ekosystemtjänster för att minska klimatrisker, tillsammans med andra nyttor i den byggda miljön, är ett annat viktigt utvecklingsområde.

Trendspaning, del 2 Cirkulär ekonomi med material som resurser

Byggsektorn står för en betydande andel av resursanvändningen och avfallsmängden globalt. För att minska miljöpåverkan måste vi överväga materialval och implementera cirkulära ekonomiska principer. Cirkulär ekonomi innebär att vi ser på produkter och material som resurser som kan återanvändas, återvinnas eller uppgraderas. Genom att använda återvunnet material och designa för demontering kan vi minska avfallet och spara naturresurser.

Byggsektorn kan beskrivas som bred, fragmenterad och ofta bestående av komplexa leverantörskedjor. Mängden material och produkter som ingår i byggnader är många och varierande. Det är också så att olika byggprojekt kan ha väldigt olika förutsättningar. En viktig framgångsfaktor för att bygga cirkulärt är att redan tidigt i processen tänka cirkulärt. Redan under planering och uppförande krävs att man planerar för byggnadens hela livscykel, för att ge goda förutsättningar för bevarande, återbruk och återvinning. Samma sak inför att en befintlig byggnad ska rivas eller byggas om.

Tätt samspel mellan alla aktörer är en framgångsfaktor

Alla aktörer behöver vara med och bidra för att skapa förutsättningarna för en cirkulär ekonomi. Det är inget som en enskild aktör kan ha hela ansvaret för, utan det förutsätter systematisk förändring och samverkan i flera led. Det är ofta olika aktörer som har kontroll över upphandling, planering, design och materialval, inköp, utförande och förvaltning, vilket sätter förutsättningarna för hur de kan agera. Det gäller även vilka regelverk och styrmedel som ger möjligheter och sätter ramar för omställningen till en cirkulär ekonomi.

Cirkulär ekonomi i byggsektorn kan sägas ske i olika skeden och olika skala, vilka beror av varandra över tid. För att ett material ska kunna sorteras vid en framtida rivning förutsätts till exempel att det har tillverkats och använts på ett sätt som möjliggör det. Omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn består både av små stegvisa förändringar och stora genomgripande förändringar. Det handlar om både sociala och tekniska förändringar, samt beteenden och inställning till exempelvis återanvändning av byggnader och återbrukade byggprodukter.

Renoveringsprojekt av det befintliga byggnadsbeståndet kommer att bli allt viktigare i den kommande omställning för att uppnå minskad klimatpåverkan. Ett lyckat renoveringsprojekt börjar i drift och förvaltning. Rätt renoveringar sänker kostnader, stärker intäkter och säkrar fastighetsvärdet. Renoveringar stärker också kundnöjdheten och attraktivitet till att bo i huset.

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Kvalitetskrav på återbrukade produkter och material: För att skala upp återbruket i branschen behöver testmetoder och kvalitetskrav definieras.
  
  
•  Standardisering av produktinformation: För att göra återbruket mer effektivt behöver typen av information som efterfrågas standardiseras.
  
  
• Produktinformation och spårbarhet: Produktinformationen behöver följa med under produkternas hela livscykel för att säkra effektivitet och spårbarhet.
  
  
• Affärsmodeller: För att lyckas med omställningen krävs nya samarbeten och affärsmodeller som skapar incitament och goda kommersiella villkor för att driva omställningen till cirkulära materialflöden, resurseffektivitet och på klimatområdet.
  
  
• Utfasning av farliga ämnen: För att minska de negativa effekterna av farliga ämnen i byggprodukter behöver arbetet med att fasa ut dessa fortsätta, för att möjliggöra återvinning och återbruk.
  
  
• Hållbara leverantörskedjor: Arbete med att säkerställa att värdekedjan uppströms blir mer hållbar i termer av miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsrätt och affärsetik.

Trendspaning, del 3 Krav på energiprestanda driver utveckling och energieffektivitet

Byggnader står för en stor del av den totala energiförbrukningen. Att bygga och driva energieffektiva byggnader är avgörande för hållbarheten. Genom att använda innovativa tekniker som solpaneler, passivhusdesign och smarta energisystem kan vi minska energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen. Kommande krav på byggnaders energiprestanda kommer att driva utvecklingen av energiprestandan både för nya och befintliga byggnader.

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Energieffektiva installationer: Mer kunskap och utveckling av hur installationer kan bidra till att minska energibehovet i byggnader.
  
  
• Energirenoveringar: Krav på energirenoveringar av befintliga byggnader blir allt högre. Behovet kring hur dessa kan ske kostnadseffektivt blir allt viktigare. EU har nått en uppgörelse om direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Uppgörelsen innebär att energiförbrukning ska minska med 16 procent i fastighetsbeståndet till 2030 genom energieffektivisering. Huvuddelen av energieffektiviseringsåtgärderna ska genomföras i byggnader med lägst energiklass.
  
  
• Smarta energisystem: När omvärldens krav på ökad energieffektivitet blir allt högre är frågan hur ny teknik, smarta energisystem, tillgång till mer data för analys och AI kan bidra till effektiviseringen?
  
  
• Energiproduktion: För att minska behovet av att köpa energi för uppvärmning, kyla och el, är egen produktion av värme och el en bra lösning för många. Vi ser även kommande krav på användning av solceller vid nybyggnation.

Trendspaning, del 4 Transport och infrastruktur i ett hållbart ekosystem

Transportsektorn är en stor källa till utsläpp. Att planera för hållbara transportsystem, inklusive kollektivtrafik, cykelvägar och elbilar, är viktigt. Infrastrukturprojekt bör också ta hänsyn till hållbarhet genom att minimera påverkan på ekosystem och samhällen.

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Fossilfri byggarbetsplats: En nyckelfaktor för att nå byggsektorns klimatmål är att fasa ut användningen fossila bränslen. För byggentreprenörerna är därför ett viktigt utvecklingsområde arbete med att ställa om byggarbetsplatserna till fossilfria. 
  
  
• Klimatsmarta leveranser: Transporter står idag för en stor del av samhällets klimatpåverkan. I branschen sker transporterna framför allt genom materialtransporter i många led. Nyckeln till att minska dessa utsläpp är minskat beroende av fossila bränslen, dvs. en omställning av transportarbetet till fossilfria bränslen, effektivisering och elektrifiering.
  
  
• Logistik: Genom bättra planering av materielleveranser, masstransporter och avfallstransporter genom smart logistik, omlastning och anpassning av fordon till transporttyp kan transportarbetet effektiviseras och utsläppen minska.

Trendspaning, del 5 Social hållbarhet är att inkludera olika perspektiv

Hållbarhet handlar inte bara om miljöfrågor utan också om sociala aspekter. En ökad befolkning innebär en utmaning när det kommer till att förse invånarna med bostäder. Det befintliga byggnadsbeståndet börjar bli i allt sämre skick, vi står inför utmaningar att ta hand om det och se till att hela befolkningen får tillgång till prisrimliga och sunda bostäder. Byggbranschen behöver sträva efter att skapa trygga arbetsplatser, inkludera olika perspektiv och främja jämlikhet. Att bygga bostäder och samhällen som är tillgängliga för alla, oavsett socioekonomisk bakgrund, är en viktig del av social hållbarhet.

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Inkludering, jämlikhet och jämställdhet: Arbete för att öka inkluderingen i branschen är viktigt för att attrahera framtidens talanger och avspegla samhället i stort.
  
  
• Arbetsmiljö: Arbetsmiljöriskerna är stora i branschen och behöver ständigt utvecklas och förbättras.
  
  
• Hälsa och inomhusmiljö: I takt med att byggnader och bostäder blir allt mer energieffektiva och nya byggmaterial används för att minska klimatavtrycket, behöver hälsoaspekter och luftkvaliteten säkras i inomhusmiljö.
  
  
• Hållbara leverantörskedjor: Arbete med att säkerställa att värdekedjan uppströms blir mer hållbar i termer av miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsrätt och affärsetik.
  
  
• Tillgänglighet: Stadsutveckling och bostadsbyggande kräver hantering av många sociala och funktionella frågeställningar. För att skapa trygga och blandade urbana miljöer behöver tillgänglighet till både bostäder och utemiljöer utvecklas och bli bättra än idag.

Trendspaning, del 6 Digitaliseringen kräver en innovativ hållbar standardisering…

Digitaliseringen kommer att vara en viktig nyckel för byggbranschens framtid. Nya digitala arbetssätt kan främja utvecklingen av miljöinformation kopplat till byggmaterial. Digitala verktyg som geografiska informationssystem (GIS) kan i framtiden möjliggöra effektivare handläggning av detaljplaner genom digitalisering och tillgänglighet för privata aktörer. Digital teknik kan hjälpa till att optimera byggprocessen, minska avfall och förbättra projektledning. Innovation inom byggmaterial, konstruktionsteknik och projektledning är avgörande för att möta framtidens utmaningar. Samtidigt finns stora utmaningar eftersom digitaliseringen kräver en hög grad av standardisering för att kunna nyttjas fullt ut.

Kommande krav inom vid hållbarhetsrapportering (CSRD) och vid utformning av produkter (Ekodesignförordningen) kommer sätta krav på digital information om både företag och produkter genom leverantörskedjan. Bland de nya kraven finns regler för produkters livslängd, möjlighet till underhåll och reparation samt återvinningskrav.

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Insamling av data: Genom att samla in och lagra data skapas nya möjligheter till optimering och analys av olika typer av hållbarhetsaspekter, exempelvis klimatrisker, energi, fukt, farliga ämnen, luftkvalitet etc.
  
  
• Koppla data till produkter: Genom att skapa obrutna informationskedjor kopplade till produkter, skapas förutsättningar att tillgängliggöra hållbarhetsinformation genom leverantörskedjorna.
  
  
• Analys och hantering av data: Genom att tillämpa AI och ökad datorkraft kan den ökande datamängden användas för att optimera byggandet utifrån en mängd olika hållbarhetsaspekter.
  
  
• Presentation av data: Genom att utveckla modeller och nya sätt att presentera data som exempelvis BIM, digitala tvillingar och GIS, skapas nya sätt att hantera olika hållbarhetsparametrar i byggande och planering.
  
  
• Digitalisering: Genom att digitalisera arbetsprocesser skapas nya möjligheter till effektivisering, analys och automation, vilket kan bidra till att implementera nya hållbarhetsaspekter i arbetet.
  
  
• Automation: Genom automation av manuella och digitala arbetsprocesser kan resurseffektiviteten ökas.

/Per Löfgren, hållbarhetsexpert, SBUF