Nyhet Trendspaning – Cirkulär ekonomi med material som resurser

Trendspaning Utmanande möjligheter inom hållbarhetsområdet

SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, har gett utvecklings-och forskningsbidrag till projekt i över 40 år inom ett stort antal ämnesområden. Ämnen som varierat över tid, bytt namn, inriktning och förädlats med kunskap. 

SBUF:s fyra utskott (Bygg, Anläggning, Forskning och Installation) har ledamöter som kommer från entreprenörerna, medlemmar i Byggföretagen och Installatörsföretagen. De har hög expertis inom respektive område för att rättvist kunna bedöma ansökningar och slutrapportering. För att stärka vissa övergripande och högaktuella ämnesområden har SBUF knutit några experter till nytta för utskott, kansli och styrelse som bidrar med sin kunskap och skuggar omvärldens utveckling.

Här får ni möta Per Löfgren som ingår i SBUF:s expertteam inom hållbarhet och höra vad Per ser i framtiden.

Du kan också läsa fler spaningar här!

TRENDSPANING Cirkulär ekonomi med material som resurser

Hållbarhet inom byggbranschen är en komplex fråga som kräver samarbete, innovation och långsiktigt tänkande. Genom att integrera hållbarhetsprinciper i alla aspekter av byggprocessen kan vi skapa en mer hållbar framtid för oss själva och kommande generationer.

Nedan kan du läsa den andra delen av trendspaningen. Hela texten hittar du här!

Cirkulär ekonomi med material som resurser

Byggsektorn står för en betydande andel av resursanvändningen och avfallsmängden globalt. För att minska miljöpåverkan måste vi överväga materialval och implementera cirkulära ekonomiska principer. Cirkulär ekonomi innebär att vi ser på produkter och material som resurser som kan återanvändas, återvinnas eller uppgraderas. Genom att använda återvunnet material och designa för demontering kan vi minska avfallet och spara naturresurser. 

Byggsektorn kan beskrivas som bred, fragmenterad och ofta bestående av komplexa leverantörskedjor. Mängden material och produkter som ingår i byggnader är många och varierande. Det är också så att olika byggprojekt kan ha väldigt olika förutsättningar. En viktig framgångsfaktor för att bygga cirkulärt är att redan tidigt i processen tänka cirkulärt. Redan under planering och uppförande krävs att man planerar för byggnadens hela livscykel, för att ge goda förutsättningar för bevarande, återbruk och återvinning. Samma sak inför att en befintlig byggnad ska rivas eller byggas om.
Tätt samspel mellan alla aktörer är en framgångsfaktor
Alla aktörer behöver vara med och bidra för att skapa förutsättningarna för en cirkulär ekonomi. Det är inget som en enskild aktör kan ha hela ansvaret för, utan det förutsätter systematisk förändring och samverkan i flera led. Det är ofta olika aktörer som har kontroll över upphandling, planering, design och materialval, inköp, utförande och förvaltning, vilket sätter förutsättningarna för hur de kan agera. Det gäller även vilka regelverk och styrmedel som ger möjligheter och sätter ramar för omställningen till en cirkulär ekonomi.

Cirkulär ekonomi i byggsektorn kan sägas ske i olika skeden och olika skala, vilka beror av varandra över tid. För att ett material ska kunna sorteras vid en framtida rivning förutsätts till exempel att det har tillverkats och använts på ett sätt som möjliggör det. Omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn består både av små stegvisa förändringar och stora genomgripande förändringar. Det handlar om både sociala och tekniska förändringar, samt beteenden och inställning till exempelvis återanvändning av byggnader och återbrukade byggprodukter.
Renoveringsprojekt av det befintliga byggnadsbeståndet kommer att bli allt viktigare i den kommande omställning för att uppnå minskad klimatpåverkan. Ett lyckat renoveringsprojekt börjar i drift och förvaltning. Rätt renoveringar sänker kostnader, stärker intäkter och säkrar fastighetsvärdet. Renoveringar stärker också kundnöjdheten och attraktivitet till att bo i huset. 

Viktiga utvecklingsområden där SBUF kan bidra med finansiering kan vara:

• Kvalitetskrav på återbrukade produkter och material: För att skala upp återbruket i branschen behöver testmetoder och kvalitetskrav definieras.
• Standardisering av produktinformation: För att göra återbruket mer effektivt behöver typen av information som efterfrågas standardiseras.
• Produktinformation och spårbarhet: Produktinformationen behöver följa med under produkternas hela livscykel för att säkra effektivitet och spårbarhet.
• Affärsmodeller: För att lyckas med omställningen krävs nya samarbeten och affärsmodeller som skapar incitament och goda kommersiella villkor för att driva omställningen till cirkulära materialflöden, resurseffektivitet och på klimatområdet.
• Utfasning av farliga ämnen: För att minska de negativa effekterna av farliga ämnen i byggprodukter behöver arbetet med att fasa ut dessa fortsätta, för att möjliggöra återvinning och återbruk.
• Hållbara leverantörskedjor: Arbete med att säkerställa att värdekedjan uppströms blir mer hållbar i termer av miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö, arbetsrätt och affärsetik.

/Per Löfgren, hållbarhetsexpert, SBUF

Trendspaning Sex delar hållbarhet

Trendspaning är i sex delar som lyfter:

1. Att byggprocessen behöver utvecklas med hänsyn till klimatförändringarna
2. Cirkulär ekonomi med material som resurser
3. Krav på energiprestanda driver utveckling och energieffektivitet
4. Transport och infrastruktur i ett hållbart ekosystem
5. Social hållbarhet är att inkludera olika perspektiv
6. Digitaliseringen kräver en innovativ hållbar standardisering…