Artikel Kunskap om påkänningar i prefabricerade byggnadselement

Publicerad

Husbyggnad
Temperaturutveckling kan påverka negativt. Inga slutsatser för förbättrade beräkningsmodeller.
Syftet med projektet har varit att försöka erhålla ökad kunskap om påkänningar under olika delarna av byggskedet fram till färdig byggnad samt att jämföra teoretiska beräkningar genom FE-analys med uppmätta resultat. Målsättningen har också varit att resultatet i förlängningen skakunna leda till mer precisa beräkningsmodeller med möjlighet att till större grad optimera framtidens stommar med avseende på såväl tillverkning, byggande och i brukande.
Syftet med projektet har varit att försöka erhålla ökad kunskap om påkänningar under olika delarna av byggskedet fram till färdig byggnad samt att jämföra teoretiska beräkningar genom FE-analys med uppmätta resultat. Målsättningen har också varit att resultatet i förlängningen skakunna leda till mer precisa beräkningsmodeller med möjlighet att till större grad optimera framtidens stommar med avseende på såväl tillverkning, byggande och i brukande.

Det här projektet har velat få ökad kunskap om påkänningar i prefabricerade byggnadselementet i framför allt höga hus i prefabricerad betong, från gjutning till färdig byggnad, och hur väl stämmer detta överens med beräkningar som utförts.

  • Temperaturutvecklingen kan påverka betongelementnegativt, något som är enkelt att åtgärda med temperaturstyrning.
  • Några negativa effekter av transport eller installation har projektet inte sett.
  • Det är möjligt att följa påkänningarna i pelaren över tiden och att, med ovanstående antagande, den beräknade lasten från mätdata stämmer relativt bra överens med den från FE-analysen beräknade.

Projektet kan inte dra slutsatser från mätningen för att kunna förbättra befintliga beräkningsmodeller. Eller också är de tillräckligt bra för de ändamål de används. Och att den dimensionering som används motsvarar vad som sker i verkligheten.

Förslag till fortsatt utveckling

Fortsatt forskning kan förslagsvis delas in i tre områden:

Byggnadsdel

I projektet fanns det endast möjlighet att studera en prefabricerad betongpelare – vilket i och för sig var bra, menar projektet. Projektet ser dock utmaningen i samband med den utvärdering som genomförts. Det hade varit bra om man tillverkat två exakt sammapelare, där en provkropp användes som referens, där endast krympningen studerades. Då skulle effekten av denna felkälla kunna minimera. I tillägg till detta hade man kunnat utföra krypförsök på ung betong över tid för att klargöra komplians och kryptal.

Mätteknik

Den utrustning som används fungerade till stor del. En nackdel var att projektet inte kunde koppla upp via molnet och genomföra automatisk nedladdning av data. Detta bör planeras bättre vid eventuella framtida projekt, menar projektet.

Därtill föreslås att man, trots extra kostnad, installerar dubbla system, så man har en backup. Projektet menar också, att vad som också hade varit möjligt, var att bygga en digital modell av pelaren där man hade kunnat undersöka direkt effekt av pelaren på plats och referenspelaren föreslagen ovan. Då hade det, i alla fall i teorin, varit möjligt, att följa olika effekter under pålastning.

Tid

En viktig aspekt när det eventuellt gäller liknande framtida projekt är att avsätta längre tid för uppföljning. Skulle projektet kunnat ha följas under minst 10 år kunde tidsberoende effekter undersökts mer noggrant.

Slutrapport
Kontakt