Artikel Nyttja etappvis schakt rätt

Etappvis schakt kan innebära kraftig optimering. Bland annat med hänsyn till minskad omfattning på stödkonstruktioner och med avseende på minskade deformationer. Ett mer omfattande analysarbete, jämfört med rena 2D-fall, för att korrekt värdera och framförallt inte på osäker sida överskatta nyttan av etappvis schakt.

Projektet och rapporten förväntas bidra till att etappvisa schakter utformas så att kravställd säkerhet uppfylls i alla skeden genom dimensionering baserad på sunda konceptuella modeller.

Då etappvis schakt nyttjas och tillgodoräknas på korrekt sätt leder det nämligen till såväl rätt säkerhetsnivå och optimering av materialmängder, alltså besparingar med hänsyn till såväl ekonomi som klimatpåverkan.

Rekommendationer över beräkningskontroller

I projektrapporten ges rekommendationer avseende nödvändiga beräkningskontroller för jord och konstruktion vilka alltid bör säkerställs i samband med dimensionering av etappvis schakt.

Rapporten ger exempel och rekommendationer på hur kontrollerna bör utföras baserat på två referensprojekt där etappvis schakt framgångsrikt utförts samt baserat på idealiserade beräkningsexempel. Några exempel tas upp avseende felaktiga antaganden och försumligheter vid nyttjande av etappvis schakt.

Bakgrund

För att minimera behovet av strukturell support av en stödkonstruktion i lös lera och för att minimera schaktinducerade jordrörelse nyttjas inte sällan etappvis schakt. Oavsett syfte är etappvis schakt en metod som ofta tas till när det beräkningsmässigt inte går att påvisa tillräcklig säkerhet utan beaktande av tredimensionella effekter.

Hur den gynnsamma effekten av etappvis schakt beräkningsmässigt skall nyttjas måste dock värderas noggrant. I dagsläget saknas tillförlitliga och framförallt etablerade branschgemensamma designmetoder för beaktande av nyttan av etappvis schakt. 

Otydliga aspekter klaras ut

Rapporten visar också vissa aspekter i Sponthandboken 2018  (SPH2018) som ansetts otydliga. Exempelvis har i denna rapport en differentiering av bärighetsfaktorer för beräkning av nettojordtryck mot spont (Nc) respektive kontroll av bottenupptryckning (Ncb) gjorts.

Vidare belyses fördelen av att beräkna aktiv respektive passivtryck istället för nettojordtryck direkt. För att säkerställa det svenska dimensioneringskravet att minst dimensionera för ett hydrostatiskt vattentryck i täta jordar.