Artikel Lovande försök med 3D och SKB
Lovande försök med 3D och SKB
Projektet visar att det är möjligt att
producera samverkanspelare av kvarsittande 3D-utskriven betongform med en kärna
av SKB (självkombinerande betong).
Formtrycket ledde inte till några skador på eller läckage
genom betongformen. Stighastigheten var dock begränsad till 1 m/h. Ringkraften
– som ger dragspänningar i betongformen – är proportionell mot det cirkulära
pelartvärsnittets radie och radien var här begränsad till 150 mm. I grövre
pelare kan man behöva sänka stighastigheten ytterligare. Belastningsförsöken
visar att samverkanspelare som består av en kvarsittande 3D-utskriven
betongform och en SKB-kärna kan bära lika höga tryckkrafter som motsvarande
homogena pelare i SKB.
Vidhäftningen mellan de två olika betongdelarna är
tillräcklig för att utveckla statisk samverkan. Detta visades vid
belastningsförsöken där endast SKB-kärnan belastades. Detta bekräftades senare
genom dragprovning av utborrade kärnor genom fogen mellan 3D-utskriven
betongform och SKB. Vidhäftningen uppmättes till 1,75 MPa, vilket väsentligen
överstiger värdet på 1 MPa som ofta används som gränsvärde för statisk
samverkan.
En fråga, som förblev obesvarad i analysen av
försöksresultaten, var varför pelarna i belastningsförsöken inte nådde
beräknade brottlaster. Den troligaste förklaringen är att lasten var excentrisk
men den storlek på excentriciteten som uppskattades ur uppmätt armeringstöjning
var inte tillräcklig för att stödja en sådan hypotes. Man kan också tänka sig
att pelarna var krokiga från början.
Beständigheten hos den 3D-utskrivna betongen studerades
genom kloridmigrationsförsök, frostprovning och karbonatiseringsprovning.
Frostbeständigheten befanns vara ”god”, vilket är den näst högsta nivån på en
fyrgradig skala. Motståndet mot karbonatisering var i paritet med värden för
gjutna betonger med snarlika vct. Kloridinträngningen var däremot sämre. De
värden som uppnåddes var inom den näst lägsta nivån på en skala med fem steg.
Sannolikt berodde de låga värdena på att motståndet är försvagat i fogen mellan
två lager i den utskrivna pelarformen.
Totalt sett var försöken lovande.
Kontakt
- Johan Silfwerbrandt KTH jsilfwer@kth.se