Projekt 12996 – Avslutat Förstudie Dagsljusstandard

Det finns ett antal aktuella trender såsom stadsförtätning, interiörmaximering och förbättrad energiprestanda som påverkar såväl nya som befintliga byggnader. Mycket tyder på att dessa trender kommer att intensifieras och bestå inom överskådlig framtid och även om en sådan utveckling har många fördelar så finns det också negativa aspekter som måste beaktas.

En sådan aspekt är att denna utveckling ofta sker på bekostnad av tillgången till dagsljus i byggnader. Det är sedan länge känt att det finns ett starkt samband mellan begränsad dagsljustillgång och människors hälsa och välbefinnande. Då människor spenderar allt större del av sin tid inomhus, särskilt under de mörka vintermånaderna, är det av vikt att byggnaders utformning med hänsyn till dagsljus regleras som motvikt till dessa trender. Boverkets byggregler beaktar detta och anger att ”Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”.

De riktlinjer som tolkar vad ”god tillgång” innebär och hur det ska beräknas är dock föråldrade, svårbegripliga och omoderna vilket har resulterat i att de tills nyligen använts sparsamt. I samband med en ökad användning av miljöcertifieringssystem för byggnader, främst Miljöbyggnad, har problematiken kring de föråldrade riktlinjerna kommit fram i ljuset och då i stället orsakat osäkerhet, med ökade ledtider och kostnadsdrivande lösningar som följd.

Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av problematiken med dagens riktlinjer för dagsljus i byggnader, hur föreskrifterna har utvecklats över tid och slutligen vilka möjligheter och behov som finns för fortsatt utveckling.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "En genomgång av svenska dagsljuskrav", Paul Rogers, Max Tillberg, Ewa Bialecka-Colin, Magnus Österbring och Peter Mars (58 sidor).