Projekt 14291 – Avslutat Täthetsprovning av bodetableringar
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Artiklar
Sammanfattning
Resultaten från täthetsprovningarna visar på en stor variation både i täthet av
bodkonstruktionen i sig och luftläckaget genom skarvarna mellan bodar. Uppmätt
luftläckage exklusive skarvar är 0,55 till 1,18 l/s per m2 omslutande area vid 50 Pa
tryckskillnad. Luftläckaget för mätobjekten varierar mellan 1,45 och 9,5 l/s per löpmeter
skarv vid 50 Pa, med ett medianvärde på 2,82 l/s per löpmeter skarv.
I de studerade bodarna utgör luftläckaget i skarvarna 13 till 47 % av det totala luftläckaget. Även inom samma etablering, med samma metod för tätning, ses stora variationer i hur täta
skarvarna är, vilket visar på att själva utförandet av tätningsarbetet är avgörande för
utfallet oavsett använd metod. En dålig tätning kan bero på tidsbrist, okunskap eller
ogynnsamma förutsättningar. Behov ses av utbildning för de som utför tätningar. Någon
form av kontroll togs upp som möjlig komplettering. För att få skarvarna helt lufttäta
visar resultatet från de genomförda täthetsprovningarna att skarvarna behöver tejpas,
eller att någon annan lösning utöver isolering tillämpas.
Studien visar att dåligt tätade skarvar kan ge en betydande ökning av
energianvändningen för uppvärmning i en etablering, särskilt i vindutsatta lägen.
Energiberäkningar i IDA ICE av en modell med fyra bodar placerad i Göteborg i ett
vindutsatt läge ger en ökad energianvändning på mellan 7 och 44 kWh/m2,Atemp per år när ett grundfall med helt täta skarvar jämförs med beräknat energibehov där luftläckaget baserats på resultat från täthetsprovningarna
bodkonstruktionen i sig och luftläckaget genom skarvarna mellan bodar. Uppmätt
luftläckage exklusive skarvar är 0,55 till 1,18 l/s per m2 omslutande area vid 50 Pa
tryckskillnad. Luftläckaget för mätobjekten varierar mellan 1,45 och 9,5 l/s per löpmeter
skarv vid 50 Pa, med ett medianvärde på 2,82 l/s per löpmeter skarv.
I de studerade bodarna utgör luftläckaget i skarvarna 13 till 47 % av det totala luftläckaget. Även inom samma etablering, med samma metod för tätning, ses stora variationer i hur täta
skarvarna är, vilket visar på att själva utförandet av tätningsarbetet är avgörande för
utfallet oavsett använd metod. En dålig tätning kan bero på tidsbrist, okunskap eller
ogynnsamma förutsättningar. Behov ses av utbildning för de som utför tätningar. Någon
form av kontroll togs upp som möjlig komplettering. För att få skarvarna helt lufttäta
visar resultatet från de genomförda täthetsprovningarna att skarvarna behöver tejpas,
eller att någon annan lösning utöver isolering tillämpas.
Studien visar att dåligt tätade skarvar kan ge en betydande ökning av
energianvändningen för uppvärmning i en etablering, särskilt i vindutsatta lägen.
Energiberäkningar i IDA ICE av en modell med fyra bodar placerad i Göteborg i ett
vindutsatt läge ger en ökad energianvändning på mellan 7 och 44 kWh/m2,Atemp per år när ett grundfall med helt täta skarvar jämförs med beräknat energibehov där luftläckaget baserats på resultat från täthetsprovningarna
Projektansvarig
- JM AB
Projektledare
- Alexander Gerdin alexander.gerdin@chalmersindustriteknik.se