Projekt 12499 – Avslutat Verklig lufttäthet i stora byggnader - Mätningar och beräkningar
Fördjupningsmaterial
Slutrapport
Informationsblad
Sammanfattning
Lokalbyggnader svarar en för betydande del av energianvändningen inom byggsektorn. Byggnaders lufttäthet påverkar energianvändningen för uppvärmning och kyla, samt inneklimatet. I en otät byggnad ökar energianvändningen på grund av okontrollerat luftläckage. Att täthetsprova en hel större byggnad har ansetts svårt. Provmetoder finns nu, men väldigt få mätningar har genomförts i Sverige.
Syftet för denna studie var att öka kunskapen om lufttätheten på följande punkter: verklig lufttäthet och luftläckagevägar i stora byggnader, mätning av hela stora byggnader och utveckling av rationella och effektiva mätmetoder.
Projektet inleddes med att kartlägga genomförda täthetsprovningar av stora byggnader i Europa och Sverige, varefter täthetsmätningar genomförs i sex stora byggnader, varav tre var kontorsbyggnader och tre var skolor i Sverige. För täthetsprovningarna användes antingen blower doors eller byggnadens egna ventilationssystem eller en kombination av dessa. Med hjälp av täthetsprovningarna bestämdes klimatskärmens täthet. Läckagesökning gjordes med hjälp av rök och värmekamera.
Denna studie visar att metoderna som finns för att lufttäthetsprova stora byggnader, med blower doors eller med byggnadens egen ventilationssystem, fungerar bra. Täthetsprovning av stora byggnader kräver dock ett bra samarbete mellan personer med god kunskap om installationerna i provobjektet och den som utför provningen. Det finns även en stor potential att bygga och programmera ett ventilationssystem så att det kan användas för att mäta en byggnads lufttäthet med hjälp av trådlösa tryckgivare.
De inom detta projekt sex täthetsprovade byggnaderna (byggda mellan 2007 och 2012) har god lufttäthet. Denna studie visar att det är möjligt att bygga skol- och kontorsbyggnader, som uppfyller höga krav på lufttäthet. Energianvändningen förorsakad av luftläckage i dessa byggnader är låg, endast några kWh/m²år. För en byggnad som endast uppfyller lufttäthetskravet enligt byggnormen före 2006 kan motsvarande energianvändning vara 10-20 kWh/m²år. För att uppnå god lufttäthet bör i ett tidigt skede krav på specifik lufttäthet ställas. Detta krav måste sedan följas upp under hela byggprocessen.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Verklig lufttäthet i stora byggnader - Mätningar och beräkningar", Åke Blomsterberg, WSP, och Stephen Burke, NCC (54 sidor).
Syftet för denna studie var att öka kunskapen om lufttätheten på följande punkter: verklig lufttäthet och luftläckagevägar i stora byggnader, mätning av hela stora byggnader och utveckling av rationella och effektiva mätmetoder.
Projektet inleddes med att kartlägga genomförda täthetsprovningar av stora byggnader i Europa och Sverige, varefter täthetsmätningar genomförs i sex stora byggnader, varav tre var kontorsbyggnader och tre var skolor i Sverige. För täthetsprovningarna användes antingen blower doors eller byggnadens egna ventilationssystem eller en kombination av dessa. Med hjälp av täthetsprovningarna bestämdes klimatskärmens täthet. Läckagesökning gjordes med hjälp av rök och värmekamera.
Denna studie visar att metoderna som finns för att lufttäthetsprova stora byggnader, med blower doors eller med byggnadens egen ventilationssystem, fungerar bra. Täthetsprovning av stora byggnader kräver dock ett bra samarbete mellan personer med god kunskap om installationerna i provobjektet och den som utför provningen. Det finns även en stor potential att bygga och programmera ett ventilationssystem så att det kan användas för att mäta en byggnads lufttäthet med hjälp av trådlösa tryckgivare.
De inom detta projekt sex täthetsprovade byggnaderna (byggda mellan 2007 och 2012) har god lufttäthet. Denna studie visar att det är möjligt att bygga skol- och kontorsbyggnader, som uppfyller höga krav på lufttäthet. Energianvändningen förorsakad av luftläckage i dessa byggnader är låg, endast några kWh/m²år. För en byggnad som endast uppfyller lufttäthetskravet enligt byggnormen före 2006 kan motsvarande energianvändning vara 10-20 kWh/m²år. För att uppnå god lufttäthet bör i ett tidigt skede krav på specifik lufttäthet ställas. Detta krav måste sedan följas upp under hela byggprocessen.
Slutredovisningen utgörs av rapporten "Verklig lufttäthet i stora byggnader - Mätningar och beräkningar", Åke Blomsterberg, WSP, och Stephen Burke, NCC (54 sidor).
Projektansvarig
- NCC Construction Sverige AB
Projektledare
- Stephen Burke stephen.burke@ncc.se