Projekt 12633 – Avslutat Täthetsprovning av byggnader, Etapp 2 Metodutvärdering och jämförelse av metoder

Täthetsprovning av enskilda lägenheter under byggprocessen är en bra metod för att säkerställa att krav på täthet uppnås.
Täthetsprovning av hela trapphus eller byggnader är den metod som ger bäst bild av byggnadens luftläckage då beräkning av energianvändning är syftet med mätning av luftläckage.

När det gäller jämförbarheten mellan metoderna syns en tendens att läckflödena vid testning av en hel trappuppgång ligger över de värden som erhålls från testning av enskilda lägenheter. Det kan finnas fog för att anta att det specifika läckflödet blir större vid testning av hela trapphus. Det kan bero på att trapphusen i sig är otätare med fler riskkonstruktioner. (möte med vind, entrépartier, inkommande medier utifrån, kontakt med garage). Det kan också bero på att fler slumpvisa otätheter i de enskilda lägenheterna kommer med och påverkar resultatet.

Att täthetsprova enskilda lägenheter är praktiskt i två avseenden. Det är enkelt för en person att själv utföra testet. Det är lättare att utföra testet utan att störa de pågående byggarbetena.
Att testa en hel trappuppgång med blowerdoor kan utföras av en person men det är effektivare att vara två då det kräver mer arbete med att täta av ventilationskanaler samt att kontrollera alla lägenheter avseende vattenlås, stängda dörrar och så vidare. Det krävs också att allt byggarbete i den berörda trappuppgången pausar under testningen.
Att testa en hel trappuppgång med hjälp av byggnadens ventilationsaggregat hade i det här fallet inga praktiska fördelar. Det kräver samma tätningsarbete som då en blowerdoor används. Det krävs dessutom att de som utför testet själva kan manövrera aggregatet eller att en drifttekniker finns på plats. Det kräver också att allt byggnadsarbete i trapphuset pausar.

Vid tryckning av enskilda lägenheter erhålls ett värde på läckflödet mellan lägenheten och alla omkringliggande utrymmen. Vid testningen kan läcksökning företas och då kan luftläckage mellan lägenheter påträffas. Detta kan ge en bild av brandtätningens funktion samt av om det finns risker för överhörning av ljud eller överföring av lukt. Det blir på så sätt ett verktyg för att göra en bredare kontroll av kvaliteten.
Vid tryckning av hela trapphus erhålls ett värde på lufttätheten för en större del av byggnaden och det kan antas att den ligger närmare byggnadens totala och verkliga läckflöde. Resultatet säger däremot inget om lufttätheten mellan lägenheter.

Utifrån de tester som ligger till grund för den här rapporten så rekommenderas att en kombination av metoderna används för att få ett optimalt slutresultat.
I ett tidigt skede i byggprocessen bör enskilda lägenheter testas för att se att täthetskraven uppnås och att bygget sker efter de föreskrivna metoderna. Detta ökar medvetandet om lufttäthet bland alla på byggarbetsplatsen och ökar på så sätt möjligheterna att nå ett önskat slutresultat.
Sedan kan ytterligare stickprov i form av test av enskilda lägenheter göras under byggprocessen för att säkerställa att kvaliteten hålls uppe.
För att sedan slutligen verifiera att kraven på lufttäthet har uppnåtts när huset står klart kan en hel trappuppgång eller hela huset testas.
I händelse av att kraven på lufttäthet inte uppnås när byggnaden står klar så är det både komplicerat och dyrt att i efterhand åtgärda inbyggda otätheter.

Slutredovisningen utgörs av rapporten "Täthetsprovning av byggnader, Etapp 2 Metodutveckling och jämförelse av metoder", Johan Wisth, WSP (15 sidor och bilagor).