Artikel Branschen bör samordna sig kring affärsmodeller för energieffektivisering

Aktörer i byggbranschen bör samordna sig för att erbjuda åtgärdspaket för energieffektivisering, för att tillmötesgå fastighetsägare. Det finns behov av affärsmodeller för det som kan bidra till helhetsperspektiv i fastighetsbranschen.

Det här projektet har analyserat möjligheter att bygga attraktiva affärsmodeller för energieffektivisering med hjälp av individuell mätning och debitering (IMD) av energi, och kombinationer av IMD och andra energieffektiviserande åtgärder.

Ny kunskap och bättre teknik har ökat förutsättningen för lönsam installation av IMD. För realisering av lönsam potential av energieffektivisering är det viktigt att installera IMD som en del av ett paket, där andra åtgärder som bidrar till ett minskat energibehov också genomförs. Åtgärdspaketen bör utformas efter olika byggnaders förutsättningar. 

Bedömningar gällande lämpligheten för IMD bör göras inför varje installation. Det är även viktigt att vid utformningen av affärsmodellerna ta fasta på de mervärden för fastighetsägare som IMD bidrar till. Projektet visar också att behovet av den här typen av affärsmodeller och stöd är störst hos mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.

Basen i en bra affärsmodell är att den bygger på fördelar för involverade parter, att den är ekonomiskt fördelaktig och enkel. Installatörer och byggentreprenörer kan i samverkan skapa affärsmodeller med energieffektiviseringserbjudanden som gör att fastighetsägare slipper bekymmer och sparar pengar. 

Affärsmodellerna bör omfatta lönsamma paket med kombination av mätning och andra energieffektiviserande åtgärder. Det enklaste åtgärdspaketet skulle kunna innehålla individuell mätning (utan debitering) i kombination med tätning av fönster och dörrar samt injustering av värme- och ventilationssystemet. I större åtgärdspaket kan till exempel åtgärder som att uppgradera värmesystemet, byte av fönster och dörrar, tilläggsisolering, uppgradering av ventilationssystemet med mera läggas till.

Åtgärdspaketen kan med fördel kombineras med digitala lösningar för fastighetsautomation och information. Åtgärder bör förpackas i lönsamma paket baserat på BeBos metod Rekorderlig Renovering eller Beloks Totalprojektmetoden. Kyoto-modellen kan användas för prioritering av åtgärder i större paket.

Det behöver utarbetas rutiner för affärsmodellerna, och modellerna kan till exempel byggas upp med serviceavtal med tydliga mandat. Affärsmodellerna ska bygga på enkla tydliga och transparenta kalkylmodeller med visualisering av kostnader och besparingar. Kommunikation om åtgärder med hyresgäster bör finnas med så att fastighetsägarnas organisation inte blir överbelastad. Vidare bör de affärsmodeller som arbetas fram innehålla lättillgänglig information för att bidra till att göra Boverkets regler och föreskrifter tydligare för de fastighetsägare som utnyttjar affärsmodellerna.

Det bör övervägas om de affärsmodeller som utvecklas ska delas in i två kategorier: bostadsrätts- respektive hyresfastigheter. Koncept bör tas fram för fastigheter som står inför ombyggnad och stamrenovering respektive fastigheter som inte gör det. Arbetet bör inledas med att undersöka om energideklarationerna kan användas som avstamp för affärsmodellerna, alla byggnader måste ju ha en energideklaration som är högst tio år gammal.

Installatörsföretagen i samverkan med Byggföretagen och Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi skulle kunna ta initiativ till att utveckla affärsmodeller för åtgärdspaket för energieffektivisering.

Det är viktigt att dra nytta av pågående samarbeten som till exempel det SBUF-finansierade projektet Renovera rätt och lönsamt där bland annat Byggföretagen och Installatörsföretagen medverkar, och Boverkets och Energimyndighetens projekt om energieffektiviserande åtgärder för de 14 procent av fastigheterna som omfattas av den nya lagen.

Det är också viktigt att använda det renoverings- och effektiviseringsstödet som ska kommer att införas år 2021. För medfinansiering av utvecklingen av affärsmodellerna kan stöd sökas från till exempel SBUF och Energimyndigheten. På en internationell arena kan nordisk samverkan sökas genom till exempel Nordic Built, och på EU-nivå finns Horizon Europe som en möjlig medfinansiär om lämpliga partners i andra EU-länder identifieras.